Halsbränna och dyspepsi är vanliga bekymmer under graviditeten: ca 25 procent upplever frekventa symtom på gastroesofageal reflux redan i första trimestern. Vi har i en landsomfattande registerbaserad kohortstudie i Danmark undersökt associationen mellan behandling med protonpumpshämmare under graviditeten och risken för fostermissbildningar. Studien, som har publicerats i New England Journal of Medicine, fann ingen signifikant ökad risk för missbildningar associerad med behandling med protonpumpshämmare under första trimestern.

I en kohortstudie omfattande samtliga levande födda barn i Danmark mellan 1996 och 2008 (n = 840 968) länkade vi registeruppgifter om uttagna recept, medfödda missbildningar och kovariabler, såsom moderns ålder, graviditetshistoria, rökning, diabetes och missbildningar hos syskonen. Bland 3 651 graviditeter exponerade för någon av de fem undersökta protonpumpshämmarna i första trimestern diagnostiserades 118 barn (3,2 procent) med en missbildning, att jämföra med 2,6 procent i den oexponerade gruppen (justerad prevalensoddskvot, POR, 1,10; 95 procents konfidensintervall, KI, 0,91–1,31). Vi fann liknande resultat när analysen begränsades till de 1 800 graviditeter som var exponerade för omeprazol (POR 1,05; 95 procents KI 0,79–1,40). Inte heller förelåg signifikant association mellan protonpumpshämmare, eller omeprazol ensamt, och någon av de undersökta subgrupperna där missbildningar indelades efter organsystem, men antalet exponerade fall var litet i de flesta subgrupperna.

En viktig begränsning är att exponeringsdata baserats på uttagna recept. Vi kan därför inte med säkerhet veta huruvida mödrarna intagit läkemedlen – bristande följsamhet skulle kunna leda till underskattning av en eventuell koppling. Studien kan inte med säkerhet utesluta associationer med specifika missbildningar, för detta behövs än större kohorter.
Sammanfattningsvis fann studien ingen koppling mellan protonpumpshämmare, särskilt inte omeprazol, och risken för medfödda missbildningar.