Att satsa på social välfärd är viktigare för befolkningens hälsa än hälso- och sjukvårdsbudgetens storlek. Det är huvudbudskapet i ett arbete från Storbritannien, med deltagande av bl a folkhälsoprofessorn Martin McKee i London, som publicerat över 500 vetenskapliga arbeten och 32 böcker.

I det aktuella arbetet analyserades sambanden mellan standardiserade data från OECD om utgifter för social välfärd, hälso- och sjukvård, inkomst samt om dödlighet i de 15 EU-länder, där­ibland Sverige, som har sådana data, för perioden 1980–2005. I analyserna togs hänsyn till eventuella separata ländereffekter (avseende t ex kategoriseringsskillnader och köpkraft) och till möjliga tidsförskjutna samband.
Man fann att varje 100 dollar som satsades på social välfärd hade samband med en statistiskt signifikant minskning av dödligheten: totalt med 0,99 procent, för alkoholrelaterad med 2,80 procent, för kardiovaskulär med 1,23 procent och för cancer med 0,07 procent (icke-signifikant). Ytterligare 100 dollar till hälso- och sjukvård (i samma analysmodell) påverkade inte totaldödligheten men väl suicidfrekvensen, dock inte signifikant. Ökad genomsnittsinkomst med 100 dollar hade samband med en signifikant minskning av dödligheten med 0,14 procent, dvs omkring 1/7 av siffran (0,99 procent) för 100 dollar mer till social välfärd. Resultaten för olika länder och för länder med olika relativ eller absolut storlek på satsningarna på social välfärd redovisas inte.
Författarna diskuterar problem med bl a multikolinearitet och inte påvisade störfaktorer. De menar att det starka sambandet med t ex alkoholrelaterad dödlighet, där en korttidseffekt är plausibel, och frånvaron av samband med cancer talar för kausalitet. Också policyimplikationer för folkhälsoområdet diskuteras mot bakgrund av läget i Storbritannien, och författarna finner skäl att varna för social nedrustning.