I Lancet presenteras en omfattande sammanställning kring de globala hälsokonsekvenserna av passiv rökning. Författarna har ställt samman data från 192 länder. Studien avser situationen 2004, och data har inhämtas genom att författarna sammanställt ett flertal olika studier. För att bedöma i vilken utsträckning barn utsätts för passiv rökning har man främst använt sig av undersökningen Global youth tobacco survey (GYTS). Totalt visar undersökningen att 40 procent av alla barn världen över utsätts för passiv rökning. Motsvarande siffra för icke-rökande kvinnor och män uppgår till 35 respektive 33 procent. Man har utifrån dessa siffror beräknat vilka konsekvenser passiv rökning har i termer av för tidig död och sjukdom.

Enligt beräkningarna orsakade passiv rökning totalt 603 000 dödsfall under år 2004 världen över. Majoriteten av dessa, 379 000 dödsfall (motsvarande 62,8 procent), berodde på hjärt–kärlsjukdom. Luftvägsinfektioner orsakade 165 000 dödsfall (27,3 procent), medan astma och lungcancer orsakade 36 900 respektive 21 400 dödsfall. Tittar man på fördelningen av dödsfallen noteras att 47 procent gällde kvinnor, 26 procent män och hela 28 procent barn. Könsskillnaderna är sannolikt en återspegling av det faktum att kvinnor utsätts för passiv rökning i större utsträckning än män. De 603 000 dödsfallen orsakade av passiv rökning innebär att 1 procent av all mortalitet världen över är orsakad av passiv rökning. Viktigt att nämna i sammanhanget är att aktiv rökning beräknas orsaka 5,1 miljoner dödsfall globalt, alltså åtta gånger så många dödsfall som passiv rökning.
Författarna har även tittat på vilken påverkan på livskvaliteten som passiv rökning resulterar i enligt måttet DALY (disability adjusted life years), som an­ger hur många livskvalitetsjusterade levnadsår som förloras. Enligt beräkningarna rör det sig globalt om en förlust på 10,9 miljoner DALY till följd av passiv rökning. Detta motsvarar i storleksordningen 0,7 procent av den totala globala sjukdomsbördan räknat som DALY. Luftvägsinfektioner hos barn och kardiovaskulär sjukdom hos vuxna är de sjukdomskategorier där passiv rökning orsakar störst livskvalitetsskada i DALY räknat.
Tittar man geografiskt noteras att Europa, delar av sydöstra Asien som Indonesien, Sri Lanka och Thailand samt Kina, Korea, Filippinerna och Vietnam är områden i världen där särskilt många utsätts för passiv rökning. Att passiv rökning är farligt har varit känt sedan 1928, men det var först på 1970-talet som forskningen kring riskerna kom igång ordentligt. Under senare år har som bekant många länder i västvärlden infört förbud mot rökning på offentliga platser såsom i restauranger och på arbetsplatser. Studien visar att trots detta utsätts många människor fortfarande för passiv rökning, t ex i hemmet eller i bilen.

Sammanfattningsvis visar studien att passiv rökning orsakar en mycket stor sjukdomsbörda globalt och att stora hälsovinster sannolikt kan göras om passiv rökning kan begränsas ytterligare. När det gäller det sistnämnda pekar författarna på behovet av utbildningsinsatser för att informera invånarna i utvecklingsländer om riskerna med rökning, både aktiv och passiv. Forskarna konstaterar också att utvecklingsländerna måste ta tag i tobaksproblemet omgående. Att skjuta det på framtiden med hänvisning till att uteslutande fokusera på att begränsa spridningen av infektionssjukdomar är inte en hållbar strategi.