Reproduktiv hälsa och händelser i samband med graviditet inkluderande inducerad abort tillhör de viktigaste faktorerna som påverkar fertila kvinnors och deras avkommors hälsa. Graviditet och förlossning äger rum i ett kulturellt sammanhang, och faktorer som påverkar graviditetsutfallet är både avhängiga av individen och relaterade till kontexten. Vietnam uppvisar förhållandevis låga nivåer av mödra- och barnadödlighet jämfört med länder i samma nationalinkomstkategori.
Denna avhandling undersöker den reproduktiva hälsan hos en landsbygdsbefolkning i norra Vietnam med särskilt fokus på ogynnsamt graviditetsutfall och dess determinanter. Därutöver undersöks uppfattningar och erfarenheter hos gravida kvinnor och mödrahälsovårdspersonal avseende risker under graviditet och förlossning samt mödrahälsovård och förlossningsvård i Vietnam.

Avhandlingen omfattar både kvalitativa och kvantitativa studier. Studierna utfördes inom ramen för en »demographic surveillance site« i Bavi, ca 60 km nordväst om Hanoi. I de kvantitativa studierna inkluderades ca 4 400 kvinnor som rapporterade ca 5 800 graviditeter och 5 500 barn. De kvalitativa studierna omfattade fyra fokusgrupper med gravida kvinnor och fyra fokusgrupper med personal inom mödrahälsovården och förlossningsvården.
Kvinnor tillhörande en etnisk minoritet (justerad oddskvot, AOR, 6,34; 95 procents konfidensintervall, CI, 1,33–30,29) och kvinnor som födde barn i hemmet (AOR 6,81; 95 procents CI 2,40–19,30) uppvisade ökad risk för att föda ett dödfött barn. Andelen med för låg födelsevikt (SGA) estimerades till 6,4 procent. Kvinnor sysselsatta inom jordbruket uppvisade ökad risk att föda för tidigt (AOR 1,32; 95 procents CI 1,07–1,63) eller att få ett barn med lägre födelsevikt (AOR 1,72; 95 procents CI 1,21–2,45). En markant minskning av den perinatala dödligheten påvisades efter 33 graviditetsveckor.

Villkor relaterade till kontexten påverkade både de gravida kvinnornas nyttjande av och hälsovårdspersonalens prestationer inom mödrahälso- och förlossningsvården. Nyttjandet påverkades av ekonomiska och praktiska faktorer för den individuella kvinnan, och de strukturella hindren var relaterade till otillräcklig finansiering av vården, vilket ledde till brist på bl a personal och professionell vidareutbildning samt otillräcklig utrustning.
De gravida kvinnorna förmedlade en tilltro till mödrahälso- och förlossningsvården och uppvisade goda kunskaper avseende avvikande symtom under graviditet och förlossning. De gravida kvinnorna försökte skapa gynn­samma förutsättningar för en normal graviditet, bl a genom livsstilsförändringar och sökande efter information. Kulturella faktorer som påverkade de gravidas hälsa inkluderade samhällsstrukturen och familjesituationen, bl a genom svårigheter att få avlastning med arbetsuppgifter under graviditeten och betydelsen av att föda en son.

Kunskap om graviditetsrelaterade komplikationer och deras symtom samt tilltron till mödrahälso- och förlossningsvården bidrar sannolikt till de relativt goda resultaten avseende graviditetsutfall i Vietnam. De bakomliggande orsakerna till jordbrukande kvinnors förhöjda risk för för tidig födsel och SGA framgår inte och behöver studeras ytterligare.
För att ytterligare kunna förbättra förlossningsvården behöver en större andel kvinnor och barn få tillgång till kejsarsnitt och bättre vård vid komplikationer. Dessutom behöver den vietnamesiska kvinnans plats i samhället stärkas.