Frågan om huruvida vård på enkelrum minskar spridning av resistenta bakterier har egendomligt nog ifrågasatts efter en artikel från 2005 [Lancet. 2005;
365:295-304], som inte visade skillnad avseende spridning vid jämförelse mellan vård på enkelrum och vård på flersal. I denna studie var dock följsamheten till regler för handhygien dålig (21 procent).

Tre nyligen publicerade studier har tagit upp frågan och ger god evidens för den vardagliga, närmast självklara, sanning­­en att vård på enkelrum minskar spridning av vårdrelaterade infektioner.
Teltsch et al i Montreal jämförde patienter på två intensivvårdsavdelningar (IVA) vid två sjukhus i staden. På den ena avdelningen hade man byggt om till endast enkelrum, medan den andra fortsatt hade både flersalar och enkelrum. I fråga om personaltäthet, handdesinfektion och spridning före ombyggnaden var de två sjukhusen likartade. Efter ombyggnaden var spridningen av Clostridium difficile, vankomycinresistena enterokocker (VRE) och meticillinresistenta stafylocker (MRSA) 54 procent lägre (95 procents konfidensintervall, CI, 29–70 procent) på sjukhuset med enbart enkelrum på IVA. Studien är välkontrollerad för störfaktorer, tex antibiotikabehandling.
På en avdelning i Hongkong byggdes en avdelning om till enkelrum. Alla patienter med MRSA-bärarskap isolerades efter ombyggnaden men inte bärare av bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL), som användes som kontroll. Efter en tid infördes en handhygienkampanj med alkoholbaserad handdesinfektion. En stegvis signifikant reduktion av MRSA-infektioner sågs när enkelrum började användas, med ytterligare reduktion efter handhygienkampanjen. Författarna påtalar dock att epidemin av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS), som inträffade före ombyggnaden, också har påverkat beteendet och att reduktionen av MRSA kan vara flerfaktoriell.
I en tredje studie från Kanada undersöktes påverkan av antalet rumskamrater avseende spridning av MRSA, VRE och Clostridium difficile. Från journalsystemet kunde utläsas på vilket rum varje patient legat och därmed hur många rumskamrater de haft. En rad olika riskfaktorer undersöktes, t ex antibiotikabehandling. Den statistiska analysen tog även hänsyn till tiden som risk. Över 25 000 patienter inkluderades i studien, och >200 Clostridium-infektioner och 194 respektive 60 infektioner med MRSA och VRE registrerades. Ökat antal rumskamrater var en signifikant riskfaktor för alla tre undersökta infektionerna. Risken kunde uttryckas som 1,10–1,11 för en rumskamrat och 1,77–1,90 om man haft sex rumskamrater. Risken reducerades om det varit unika rumskamrater, dvs om rumskamraten inte bytts ut.
Författarnas slutsats är att flersalar är en riskfaktor för vårdrelaterade infektioner och att nya sjukhus bör byggas med en hög andel enkelrum. Andra studier har visat att enkelrum reducerar total byggkostnad sett över många år.

Jag stöder uppfattningen att enkelrum blir billigare i längden med tanke på reduktionen av vårdrelaterade infektioner. Med den mycket låga andel enkelrum dagens svenska sjukhus har, på mitt eget sjukhus under 25 procent, bör enligt min och många andras uppfattning alla nybyggda avdelningar och sjukhus byggas med endast enkelrum. Denna uppfattning stöds nu av god evidens.