NSAID-preparat kan inte kopplas till lägre risk för Parkinsons sjukdom, enligt en studie publicerad i BMJ.
Eftersom nervinflammation etablerats som bidragande faktor till parkinson, och NSAID i flera former visats ge neuroprotektion hos möss, har en del tänkt sig att NSAID skulle kunna skydda även människor från att utveckla parkinson. Studier på området har dock kommit fram till vitt skiftande resultat.

Den aktuella studien använde en stor kohort med manliga läkare, som under 1980-talet deltog i en randomiserad studie (kring ASA och hjärtinfarkt). Samtliga deltagare var 40–84 år vid studiestart (snitt 59) och fyllde i årliga enkäter om andra medicineringar, inklusive NSAID av icke-ASA-typ och sjukdomar. Inom kohorten fanns 616 män som fått parkinson någon gång under den 25-åriga uppföljningstiden. Upp till fem kontroller från kohorten matchades sedan till fallet i fråga om ålder och komorbiditet.
Deltagare som någon gång använt NSAID av icke-ASA-typ hade ökad risk för parkinson i den åldersmatchade gruppen (oddskvot 1,28; 95 procents konfidensintervall, KI, 1,05–1,96) men inte i den som också matchats för komorbiditet (oddskvot 1,17; 95 procents KI 0,94–1,46). Hos män som använt NSAID av icke-ASA-typ regelbundet i 1–2 år fanns en signifikant riskökning för parkinson, men intressant nog inte hos dem som använt läkemedlen i mer än 5 år. ASA kunde kopplas till en viss riskökning men knappt signifikant. De riskökningar som sågs försvann i stort sett när analysen begränsades till användning tidigare än 5 år före diagnos.
Sammantaget kunde ingen skyddseffekt visas, men den riskökning som sågs verkade vara orsakad av förskrivningsbias, dvs att tidiga symtom på parkinson (som kan innebära bl a smärta) gör att de med högst risk använder NSAID i stör­re utsträckning tiden närmast före och efter diagnos. Studien kan i vilket fall inte stödja förslaget att använda NSAID som profylax mot parkinson.