Av de personer som dör genom suicid lider de flesta av psykisk sjukdom, och en betydande andel har varit i kontakt med sjukvården kort tid före suicidet. En viktig uppgift för vården är därmed att bedöma vilka patienter som löper störst risk för suicid. Den refererade avhandlingen har studerat vad som karakteriserar suicidrisken vid olika psykiska sjukdomar.
Under åren 1991–2003 avled 14 501 män och 6 174 kvinnor genom suicid i Sverige. Av dessa hade 23 procent av männen och 31 procent av kvinnorna sjukhusvårdats för en psykisk sjukdom under det föregående året. I avhandlingen studerades suicidrisken för patienter tillhörande tre olika diagnosgrupper under året efter psykiatrisk sjukhusvård i jämförelse med suicidrisken i allmänna befolkningen.

För de patienter som vårdats inneliggande för en psykiatrisk diagnos sågs den högsta riskökningen vid affektiv sjukdom (depression eller bipolär sjukdom) under första veckan efter utskrivning; suicidrisken var förhöjd 177 (95 procents konfidensintervall, CI, 78–401) gånger för män och 268 (95 procents CI 85–846) gånger för kvinnor. Totalt för hela året efter utskrivning var suicidrisken vid affektiv sjukdom förhöjd 55 (95 procents CI 47–65) gånger för män och 86 (95 procents CI 70–107) gånger för kvinnor.

Bland patienter med schizofreni avlider ca 5 procent genom suicid. I avhandlingen jämfördes 84 patienter med schizofreni som hade suiciderat med 84 levande patienter med samma diagnos. Resultaten visade en femfaldigt förhöjd suicidrisk för patienter som tidigare gjort ett suicidförsök (oddskvot, OR, 5,0; 95 procents CI 1,6–15,4) och för patienter som insjuknat med de första psykiatriska symtomen vid en ålder av 30 år eller äldre (OR 5,0; 95 procents CI 1,6–15,4). Vidare sågs en trefaldigt förhöjd suicidrisk bland patienter som hade högre utbildning (mer än grundskola) (OR 2,9; 95 procents CI 1,0–8,0), något som kontrasterar mot vad som ses i den allmänna befolkningen.

Vid en diagnostisk genomgång framkom att de patienter med schizofreni som även uppfyllde DSM-IV-kriterierna för affektiv sjukdom hade en tre gånger förhöjd suicidrisk (OR 3,3; 95 procents CI 1,2–9,0). Detta tyder på att diagnostisering och behandling av affektiv sjukdom är av stor vikt även för patienter med schizofreni.
Avhandlingens resultat bidrar till att öka kunskapen om de riskfaktorer för suicid som är gemensamma respektive skiljer sig åt vid olika psykiatriska dia­gnoser. Dessa är viktiga att känna till vid bedömningar av suicidrisk i klinisk verksamhet.