En ny randomiserad studie visar att det är bättre att använda automatiska blodtrycksmätare i primärvården än att mäta patientens blodtryck manuellt. Studien presenteras i BMJ.
Den s k vitrockseffekten är en numera erkänd faktor som orsakar blodtrycksstegring hos patienter. Effekten har visat sig bero på bl a dålig mätteknik och på den interaktion och det samtal som ofta förs under en blodtrycksmätning samt rädsla för läkare hos vissa patienter.

I syfte att avgöra om denna stegring kan minskas genom att i stället använda en automatisk blodtrycksmätare (BpTRU) har en grupp kanadensiska forskare utfört en randomiserad studie. 555 primärvårdspatienter med systolisk hypertoni och en snittålder på 65 år rekryterades från 67 vårdcentraler. Dessa vårdcentraler randomiserades till att följa upp patienterna med antingen manuell eller automatisk blodtrycksmätning, där patienten lämnades i ensamhet. Resultaten jämfördes vid varje tillfälle med det genomsnittliga blodtrycket under vakenhet från 24-timmars ambulatorisk registrering, som utfördes på alla patienter. Det ursprungliga blodtrycket skilde sig inte mellan de två grupperna.
I gruppen mätt med automatik reducerades det genomsnittliga systoliska blodtrycket från 149,5 (senast registrerade innan studien började) till 135,6 mm Hg i studiens första mätning. I gruppen mätt manuellt reducerades också trycket men bara till 141,4 mm Hg. Vid den första mätningen skilde sig blodtrycket på vårdcentralen med 2,3 mm Hg från det ambulatoriska genomsnittet (133,2 mm Hg) i automatik-gruppen. I den manuella gruppen var skillnaden större: 6,5 mm Hg. Både sy­stoliska och diastoliska värden korrelerade bättre med ambulatoriskt blodtryck i den automatiskt mätta gruppen än i den manuellt mätta.

Författarna påpekar dock att en del av vitsen med automatisk mätning är att den kan ske i enrum. Är läkaren fortfarande i rummet uppstår ändå en vitrockseffekt. Om inte sådan enskildhet kan ordnas är det tveksamt om en bättre effekt uppnås.