Det har ibland föreslagits att kvinnor som gör abort löper ökad risk att drabbas av psykiska problem och att de därför söker psykiatrisk hjälp i större utsträckning efter ingreppet. Nu visar en studie från Danmark som presenteras i New England Journal of Medicine att detta inte stämmer.
Studien omfattar 84 620 kvinnor från Danmark födda 1962–1993 som någon gång under perioden 1995–2007 gjorde abort i graviditetens första trimester. Ingen av kvinnorna hade slutenvårdats inom psykiatrin. Man undersökte sedan med hjälp av ett nationellt register hur många av dessa kvinnor som sökte hjälp från psykiatrin under den tolvmånadersperiod som följde efter ingreppet. Detta jämfördes med hur många som sökt hjälp från psykiatrin under de nio månader som föregick aborten.

Det visade sig att 868 kvinnor, motsvarande 1 procent, sökte psykiatrisk hjälp under de nio månader som föregick ingreppet. Det motsvarar en incidens på 14,6 per 1 000 personår. Under året som följde efter aborten sökte 1 277 psykiat­risk hjälp, vilket motsvarar en incidens på 15,2 per 1 000 personår. Resultatet visar således att det inte förelåg några markanta skillnader vad gäller kvinnornas benägenhet att söka psyki­at­risk hjälp före respektive efter aborten.
Man tittade även på 280 930 kvinnor som födde sitt första barn och jämförde hur ofta de sökte psykiatrisk hjälp före respektive efter förlossningen. Då visade det sig att det var vanligare att kvinnorna sökte psykiatrisk hjälp efter förlossningen än före. Incidensen för att söka uppgick till 3,9 per 1 000 personår under den niomånadersperiod som föregick födseln och till 6,7 per 1 000 personår under året som följde efter födseln.
Vad som är viktigt att notera är att incidenssiffrorna visar att kvinnor som aborterade sökte hjälp från psykiatrin oftare än kvinnor som födde sitt första barn. Detta gäller både före och efter aborten/förlossningen. Ett sätt att tolka detta är att psykiatrisk problematik i sig är en riskfaktor för abort. Författarna skriver att kvinnor som aborterar tycks tillhöra en grupp som löper ökad risk för psykisk morbiditet.