Maktlöshet, vantrivsel i skolan och dålig stämning i familjen är viktiga prediktorer för låg självskattad hälsa hos svenska högstadieungdomar. Det visar vår studie, som pub­licerats i Journal of Adolescent Health. Sedan mitten av 1980-talet har subjektiva symtom på psykisk ohälsa blivit dubbelt så vanliga bland svenska tonåringar. Tidigare studier har visat att både den självskattade hälsan och det allmänna välbefinnandet försämras under högstadietiden. I takt med stigande ålder ökar också skillnaderna mellan flickor och pojkar.

Syftet med den aktuella studien var att följa utvecklingen av den självskattade, eller subjektiva, hälsan och undersöka vilka faktorer som kunde förklara denna negativa utveckling. I studien ingick 1 046 svenska ungdomar som besvarade enkäter i årskurs 7 och 9. Mellan dessa årskurser skedde en försämring av hälsan, framför allt hos flickorna. Upplevd maktlöshet och bristande kontroll över den egna hälsan hade ett tydligt samband med dålig hälsa i både årskurs 7 och årskurs 9.

Flickorna kände större maktlöshet än pojkarna. De faktorer i årskurs 7 som kunde förutsäga dålig hälsa i årskurs 9 var maktlöshet, dålig självkänsla, vantrivsel i skolan, brist på fysisk träning, dålig stämning i familjen och brist på stöd från familjen. För flickorna var vantrivsel i skolan den tyngsta faktorn. För pojkarna fanns det däremot inget samband mellan vantrivsel i skolan i årskurs 7 och hur de mådde två år senare. Den tyngsta faktorn för en dålig hälsa hos pojkarna var om de upplevde en dålig stämning i sin familj. Låg självkänsla var en annan viktig faktor som kunde förutsäga dålig hälsa hos pojkarna.
Studien bidrar till förståelse av faktorer som kan förklara den negativa hälsoutvecklingen hos svenska tonåringar och pekar på att en och samma faktor kan ha olika betydelse för pojkar re­spektive flickor.