En balanserad kost baserad på livsmedel av nordiskt ursprung förbättrar den kardiovaskulära riskprofilen och minskar kroppsvikten hos individer med måttligt förhöjda kole­ste­rolvärden. Medelhavskost och s k DASH-diet (dietary approach to stop hypertension) är två koster som visats kunna förbättra den kardiovaskulära riskprofilen. I dessa koster tar man inte hänsyn enbart till innehållet av närings­ämnen utan också till valet av livsmedel.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka vilka effekter en hälsosam kost baserad på livsmedel av nordiskt ursprung har på riskmarkörer för hjärt–kärlsjukdom. Försöksdeltagarna (kvinnor och män, 25–65 år) var friska men måttligt överviktiga (BMI ≈26,4 ± 3,3) med förhöjda kolesterolvärden (≈6,3 mmol/l ± 0,8).
I en kontrollerad kostinterventionsstudie genomförd i Bollnäs randomiserades 88 försökspersoner till en nordisk kost eller en kontrollkost (personernas vanliga kost) under sex veckor. Deltagarna i den nordiska kostgruppen fick alla huvudmåltider tillagade och övriga livsmedel tillhandahållna, och de fick själva avgöra hur mycket de ville äta, men de skulle äta till mättnad. Primärt utfallsmått var LDL-kolesterol i plasma. Sekundära utfallsmått var bl a blodtryck och insulinkänslighet.
Den nordiska kosten innehöll rikligt med frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, fullkornsprodukter (havre, korn, råg), rapsolja som huvudkälla till fett, fisk, magert kött och fettsnåla mjölkprodukter. Kosten hade lågt innehåll av salt, mättat fett och tillsatt socker. Jämfört med kontrollgruppen var andelen protein och kolhydrat något högre, medan andelen fett var lägre. De kolhydratrika livsmedlen var fiberrika och hade lågt glykemiskt index. Näringsprofilen i den nordiska kosten stämde överens med de svenska näringsrekommendationerna.

Följsamheten i studien var hög i både interventions- och kontrollgruppen (86 av 88 försökspersoner fullföljde). I gruppen som randomiserades till den nor­diska kosten minskade LDL-kolesterol (–21 procent) och kvoten LDL/HDL (–14 procent) (alla P < 0,05 vs kontrollgrupp). Även fasteinsulin (–9 procent) och systoliskt blodtryck (–7 mm Hg, –5 procent) minskade jämfört med kontrollgruppen (alla P < 0,05). Trots att man i interventionsgruppen åt tills man var mätt minskade kroppsvikten med 4 procent, medan den var oförändrad i kontrollgruppen. I en förlängd interven­tion (10 veckor) med en subgrupp (n = 11) sågs ytterligare en markant riskfaktorreduktion (LDL-kolesterol –31 procent, kvoten LDL/HDL –25 procent, insulin –28 procent, blodtryck –9,5 mm Hg, vikt –6 procent).Studien indikerar att effekterna av en hälsosam kost baserad på traditionella livsmedel av nordiskt ursprung har lika fördelaktiga effekter som me­delhavs­kost. Effekterna på kolesterol, vikt och blodtryck är kliniskt relevanta. Ur ett folkhälsoperspektiv kan det vara enklare att öka intaget av redan välkända livsmedel än att införliva mer okända kostvanor. Forskning pågår för att utvärdera effekterna av nordisk kost på längre sikt och i andra riskgrupper.