Allmänläkare har olika uppfattningar om behandling av infektioner i öppen vård, enligt en studie genomförd våren 2008. I studien användes en kvalitativ metod, fenomenografi, som identifierar och beskriver variationen av uppfattningar om ett bestämt fenomen. I studien intervjuades 20 allmänläkare.

I analysen identifierades fem olika uppfattningar om infektionsbehandling i öppen vård. Enligt en hade läkaren fokus framför allt på patienten och på målet att hjälpa individen till god hälsa. Enligt en annan fokuserade läkaren på den egna rollen och på att behandlingen måste stämma med de krav läkaren upplevde: personliga, professionella och organisatoriska. En tredje uppfattning handlade om att det tar mycket tid i anspråk om öppenvårdsinfektioner ska behandlas utan antibiotika eftersom patienterna blir osäkra och behöver få information om hur de ska hantera infektionen. Slutligen fanns två uppfattningar som kännetecknades av en stark övertygelse om beydelsen av en re­striktiv förskrivning av antibiotika för att behålla dess effektivitet och för patientens personliga nytta av att avstå från antibiotika. Vad det gäller tolkningen av resultatet måste det poängteras att en enskild person oftast har en blandning av de uppfattningar som beskrivs i studien men att det ofta är en uppfattning som dominerar.

Studien visar att behandlingen av infektioner i öppenvården är komplex och att olika läkare har olika uppfattningar i frågan. Den visar också att patientens förmodade förväntan påverkar hur läkarna behandlar infektioner. En slutsats är att olika läkare behöver olika typer av stöd för rationell antibiotikaförskrivning. Ett annat sätt att använda resultatet är som pedagogiskt verktyg. Genom att det ges tillbaka till allmänläkare bereds de möjlighet att reflektera kring innehållet och vidga sitt perspektiv genom att förstå att det finns olika sätt att tänka.
Ingeborg Björkman
med dr, leg apotekare, institutionen
för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet