Bakgrunden till denna avhandling inom folkhälsovetenskap som rör sambandet mellan inomhuskemikalier och kronisk sjukdom hos barn är att nya inredningsmaterial har införts i hemmen, t ex syntetiska material, impregneringsmedel (formaldehyd), mjukgörare i PVC-golv (ftalater), nya målarfärger och pesticider. Denna utveckling i kombination med energisnålare hus, minskad ventilation och ökad fukt har visats kunna ge hälsoproblem.

Underlaget till avhandlingen utgörs av en tvärsnittsstudie, en totalundersökning av alla förskolebarn i Värmland år 2000. Föräldrar till drygt 14 000 barn i åldern 1–5 år fick svara på frågor, och en uppföljande enkät gick ut år 2005. Det gick därmed att beräkna incidensen av de allergiska sjukdomarna och koppla dem till angivna miljöfaktorer. Mellan dessa två tvärsnitt gjordes också en fall–kontrollstudie på 200 friska och 200 sjuka barn med klinisk undersökning och samtidig miljöprovtagning.
Resultaten visar att kemikalier i vår vardagsmiljö kan medföra ökade risker för astma, allergier och eksem hos barn. Samband mellan PVC-golv i sovrum och utvecklingen av astma visades. Även ökad ftalathalt i inomhusdamm i sovrummet var kopplad till riskökningar på 50–180 procent för astma, hösnuva och eksem. Antalet PVC-golvmattor i sin tur relateras till en uppmätbar högre koncentration ftalater i inomhusdamm. Det fanns även statistiska samband mellan PVC-mattor i hemmet och föräldrarapporterad autismspektrumsjuk­dom vid 6 års ålder, ett fynd som bör utredas vidare i longitudinella studier för att se att det inte bara samvarierar med andra socioekonomiska faktorer.
Slutsatsen är att inomhusmiljöns kemiska exponering medför ökad risk för några vanliga kroniska sjukdomar hos barn. Målet med denna typ av forskning är att uppmärksamma forskare, kliniker och allmänhet på eventuella risker. Det finns också en primärpreventiv ansats: om sambanden anses säkra kan exponeringen åtgärdas och konsumentprodukter, t ex PVC-golv som »läcker« ftalater, tas bort. Sådana åtgärder har redan till viss del påbörjats.