Nucleus caudatus och nucleus accumbens är centrala områden i hjärnan när vi njuter av musik. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Nature Neuroscience. Undersökningen har gjorts av forskare från Montreal och bygger på åtta individer som undersökts med både funktionell magnetkamera och PET-kamera när de lyssnade på musik de tyckte om. Vid sidan av de neuroradiologiska undersökningarna fick deltagarna dessutom själva löpande gradera i vilken omfattning de uppskattade musiken under undersökningen.

Författarna har fokuserat på dopami­n­erg aktivitet både under själva musiklyssnandet och även inför det, dvs då deltagarna inväntade att en låt eller ett musikstycke skulle spelas. Studien visar sammantaget att nucleus caudatus spelar en central roll när det gäller den positiva upplevelsen då vi inväntar musik eller tänker på musik. Den endogena dopaminerga aktiviteten steg i nucleus caudatus när deltagarna just skulle få höra musik. Nucleus accumbens tycks däremot vara viktigare vad gäller lustupplevelsen när man väl lyssnar på musik. När deltagarna angav att de fick »rysningar av välbehag« av musiken visade sig detta vara korrelerat med en särskild ökning av den dopaminerga aktiviteten. Vad som också är intressant är att vid vissa delar av musikstycken, t ex särskilda ackordföljder, noterade man en övergång från aktivitet i nucleus caudatus till nucleus accumbens – alltså samma mönster som observerades då deltagaren först inväntade musik och sedan fick lyssna på den.

Författarna definierar musik som en »abstrakt belöning« till skillnad från exempelvis mat, droger eller sex, som de anser är betydligt mer konkreta. Just det faktum att förväntan på att en abstrakt belöning, dvs då vi inväntar att musik ska börja spelas eller då vi tänker på musik, resulterade i ökad dopaminerg aktivitet är något som inte visats tidigare, skriver författarna. De konstaterar också att de aktuella rönen bidrar till att förklara varför musik är så uppskattad i alla samhällen och kulturer världen över.