Autoreferat. Kroppens förmåga att bryta ner läkemedel varierar med årstiderna, med en möjlig koppling till solljus och vitamin D. Fyndet erbjuder en helt ny modell för hur miljön kan påverka kroppens avgiftningsförmåga.
Tidigare cellexperiment har visat att vitamin D kan stimulera bildningen av ett enzym, CYP3A4, som bryter ner många läkemedel och toxiner. Om vitamineffekten spelar någon roll för avgiftningsförmågan hos levande människor är inte känt.

Vitamin D-nivåerna varierar kraftigt över året på nordliga breddgrader till följd av varierande solexponering. För att ta reda på om detta påverkar nedbrytningen av läkemedel undersökte vi om också läkemedelsnivåerna i blodet fluktuerar med ett likartat mönster. För analysen användes nära 70 000 prov där man mätt koncentrationen av immunsuppressiva läkemedel hos transplanterade patienter.
När proven ordnades efter vilken årstid de tagits visade det sig att koncentrationerna av sirolimus och takrolimus var 5–17 procent lägre under de månader då D-vitaminnivåerna är som högst (juli–september) än under perioden med lägst D-vitaminnivåer (januari–mars). Båda läkemedlen bryts ner av CYP3A4, och de lägre nivåerna kan bero på att solljuset inducerat bildningen av detta enzym. För ett tredje läkemedel, ciklosporin, sågs ingen årstidsvariation, men metoden att mäta ciklosporin var relativt ospecifik (välkänd korsreaktivitet med metaboliter), och preliminära data baserade på en mer specifik mätmetod indikerar en årstidsvariation av samma storlek som för sirolimus och takrolimus.

I studien jämfördes läkemedelsvariationerna med publicerade D-vitamindata [2], men för att säkerställa sambandet krävs studier där D-vitamin relateras till läkemedelsmetabolism på individnivå. Om sambandet står sig ger det en helt ny förklaring till individuella variationer i läkemedelsmetabolism och avgiftningsförmåga.