Samband mellan eksem och psykiska symtom i form av ångest och depression har tidigare uppmärksammats, och det finns ett antal studier som belyser detta. Ett eventuellt samband mellan somatisering och eksem har dock inte tidigare studerats. Begreppet somatisering innefattar kroppsliga symtom utan känd organisk etiologi. Dessa symtom brukar variera över tid med spridning över olika organsystem. Somatisering är vanligt i befolkningen.

I en norsk enkätbaserad befolkningsstudie, HUSK, har självrapporterade data från drygt 15 000 personer i åldern 41–48 år analyserats. Frågor om ospecifikt eksem (ettårsprevalens) och symtom tydande på somatisering, ångest och depression var inkluderade i enkäten. Somatisering bedömdes med hjälp av en skala baserad på tolv olika symtom. För ångest och depression användes Hospital anxiety and depression scale. I analyserna gjordes justering för kön och socioekonomiska faktorer och för somatiska diagnoser som skulle kunna ligga bakom de kroppsliga symtomen.
Man fann ett starkt samband mellan eksem och somatisering, och detta följde ett dos–responsmönster. Man såg samma mönster även för de enskilda symtomen ingående i begreppet när de analyserades separat. Sambandet mellan eksem och somatisering var starkare än det mellan eksem och ångest/depression. I multivariata modeller svarade somatisering för större delen av sambandet mellan eksem och ångest/depression. Däremot var sambandet mellan eksem och somatisering robust vid justering för ångest/depression.
Resultaten visar på ett starkt samband mellan somatisering och ospecifikt eksem. Det är troligt att somatisering inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammas hos eksempatienter. Screening för somatisering hos patienter med långvarig och svårbehandlad eksemsjukdom kan sannolikt vara av värde för att vid behov kunna erbjuda kompletterande psykologisk behandling.