Varje år föds 2,6 miljoner barn döda. Det visar en sammanställning som presenteras i Lancet. Författarna har följt WHO:s definition för ett dödfött barn, som är om barnet föds dött under eller efter graviditetsvecka 28 eller om det dödfödda barnets vikt är minst 1 kilo. Barn som föds döda tidigare än vecka 28 definieras som missfall.

Siffran 2,6 miljoner avser år 2009 och är ett estimat författarna kommit fram till efter att ha studerat statistik, studier och sammanställningar inom fältet. För vissa länder har inga uppgifter funnits tillgängliga, och då har man estimerat antalet efter att ha tittat på relevanta parametrar för landet i fråga. 2,6 miljoner innebär att 18,9 av 1 000 barn föddes döda på global basis under år 2009. Siffran uppgick till 22,1 år 1995.
Även om utvecklingen globalt således går år rätt håll sker inte minskningen i samma takt som för t ex mödradödlighet och dödlighet bland barn under 5 års ålder, konstaterar författarna. Ungefär hälften av dödsfallen beräknas bero på komplikationer i samband med förlossningen. En uppenbar faktor för att komma till rätta med problemet är att förbättra den obstetriska vården i fattiga länder, vilket givetvis är lättare sagt än gjort. Forskarna understryker dock att man med relativt enkla metoder kan få ned antalet barn som föds döda, däribland genom att screena gravida för hypertoni och malaria.

Gapet mellan fattiga och rika länder är, föga förvånande, enormt. Totalt finns 98 procent av all dödföddhet i u-länder. Drygt tre fjärdedelar, 76,2 procent av alla fall, sker i södra Asien och Afrika söder om Sahara. Riktar man blicken mot enskilda länder noteras att Pakistan har högst antal dödfödda barn: 47 per 1 000 förlossningar. I Finland är antalet 2 per 1 000, vilket är det lägsta för något land. Tittar man på Europa noteras att Frankrike (3,9 per 1 000), Österrike (3,7) och Storbritannien (3,5) återfinns i botten av listan.
Lancet presenterar, vid sidan av nämnda studie, ett antal artiklar och kommentarer kring dödfödda barn. Flera av dessa artiklar understryker det svåra trauma det innebär för en blivande förälder vars barn avlider då förväntningar inför föräldraskap abrupt byts mot djup sorg.
På ledarplats i tidskriften förvånas man över att antalet dödfödda barn är så pass stort, inte minst mot bakgrund av att det skrivs relativt lite om problemet. En missuppfattning bland allmänheten är att dödfödda barn »valts bort av naturen« då de inte var livskraftiga och drabbade av till exempel svåra missbildningar. Detta rimmar dåligt med att endast 5 procent av samtliga dödfödda barn har svåra missbildningar.