Demenssjukdom kan utvecklas smygande under flera år utan att vardagslivet påverkas nämnvärt. I H70-studien har vi undersökt vilka varningstecken som kan förutsäga demensutveckling och hur värdet av dessa tecken förändrats över tid.

I H70-studien har en representativ andel av Göteborgs 70-åringar genomgått olika undersökningar över åren, bl a en rad test som mäter minne, snabbhet, språk, logik och rumsuppfattning. Nya resultat från studien publicerades 2010 i Neurology. Utifrån testresultaten har vi försökt identifiera personer som befinner sig i riskzonen för att utveckla demens, något som fungerade bra för gruppen 70-åringar födda 1901–1902.

För generationen 70-åringar födda 1930 gav dock samma test ingen vägledning om demensrisken. Skillnaderna i testresultat mellan dem som utvecklade och dem som inte utvecklade demens de närmaste fem åren var obetydliga hos 70-åringar undersökta 2000, medan samtliga test upptäckte tidiga tecken på demens hos 70-åringar undersökta 1971. Förekomsten av demens var i stort sett oförändrad i de generationer som ingick i studien.
Studien visade också att minnesstörningar var det enda som kunde ge en indikation om vilka 70-åringar som befinner sig i riskzonen för demens. Men långtifrån alla som hade dåligt minne utvecklade demens. Därför är det viktigt att personer med minnesstörning får en ordentlig utredning och uppföljning.

Att senare födda generationer presterar bättre på en rad olika intelligenstest är inget nytt. Förbättringen kan delvis förklaras av bättre livsförhållanden. 70-
åringar födda 1930 hade förmodligen bättre kost under uppväxten, bättre utbildning och bättre behandling av högt blodtryck och andra hjärt–kärlsjukdomar. Resultaten i intelligenstesten hos 70-åringar födda 1930 reflekterar sannolikt de högre intellektuella krav som finns i dagens samhälle, i arbetslivet och även privat, där tillgång till avancerad teknik och multimedier har blivit vardag.

För att effektivt kunna upptäcka varningstecken på demens tidigt behövs test med olika svårighetsgrad som är anpassade till nya generationer eftersom äldre presterar allt bättre i standardiserade intelligenstest. Andra metoder, som ryggmärgsvätskeanalys och hjärnavbildning med olika tekniker, utvecklas ständigt och kommer i kombination med resultat på psykometriska test att förhoppningsvis bättre kunna identifiera vem som kommer att utveckla demens i framtiden. Dessa metoder ingår i dag i utredningar vid specialistmottagningar.