Invandring till Sverige från låginkomstländer med betydligt lägre förekomst av astma och diabetes kan ses som ett naturligt experiment som kan bidra till ökad förståelse kring sjukdomarnas uppkomst. Skillnader till följd av geografiskt ursprung kan vara genetiskt betingade, medan förändrad sjukdomsförekomst till följd av migration rimligen förklaras av yttre faktorer. Ålder vid invandring kan klargöra om det finns kritiska perioder då individen är särskilt sårbar för miljöförändringar.

Två aktuella svenska studier har med användning av nationella register undersökt förekomsten av astma och diabetes hos svenskfödda med svenskfödda föräldrar, utlandsfödda med svenskfödda adoptivföräldrar samt svenskfödda och utlandsfödda med utlandsfödda föräldrar. Studierna omfattade nästan två miljoner individer i åldern 6–25 år. Som markör för astma och diabetes användes uttag av inhalationssteroider re­spektive insulin under 2006.
Risken för astma minskade linjärt med stigande ålder vid migration bland både adopterade och invandrare. Risken för astma var mer än halverad bland barn som adopterats efter 5 års ålder jämfört med barn som adopterats under första levnadsåret. Adopterade och svenskfödda barn med utlandsfödda föräldrar hade som regel likartad eller högre förekomst av astma än svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar men däremot 3–4 gånger högre risk för astma än utlandsfödda med utlandsfödda föräldrar.
Geografiskt ursprung förklarade en stor del av skillnaderna i diabetesförekomst, vilket understryker att genetiska faktorer är viktiga. Invandring till Sverige efter födelsen ökade inte risken för diabetes, vare sig för barn som växte upp med sina biologiska föräldrar eller för barn med svenskfödda adoptivföräldrar. Svenskfödda med utlandsfödda föräldrar hade däremot 60–70 procent högre risk för diabetes än utlandsfödda barn med utlandsfödda föräldrar.

Sammantaget talar detta för att miljöfaktorer har betydelse för diabetes men endast under fostertiden och möjligen under en kort tid efter födelsen, medan miljöfaktorer har betydelse för utveckling av astma också långt efter barnets födelse. Oavsett barnets ålder vid flyttning påverkas risken för astma alltid vid flyttning från länder med låg förekomst av astma till ett land som Sverige, där astma är allmänt förekommande.