Att sms-meddelanden, med påminnelser om att t ex ta sin medicin eller härda ut då man håller på att sluta röka, kan vara effektiva för att öka följsamheten till en behandling har flera studier visat. Dessa har främst omfattat textmeddelanden som skickats till patienter.
I Lancet presenteras en studie där man lyckats effektivisera vården av malariadrabbade barn med hjälp av sms-meddelanden som skickas till sjukvårdspersonal som distribuerar mala­ria­­medicin. Bakom studien står Kenya Medical Research Institute och Well­come Trust Research Program i Nairobi, som gjort undersökningen i ett antal områden på landsbygden i Kenya. Den omfattar 119 hälsoarbetare som arbetar med att hjälpa malariadrabbade. Dessa fick textmeddelanden till sina mobiltelefoner per sms. Man har jämfört dem med kontroller som utgjorts av hälsoarbetare som inte fått textmeddelanden.
Författarna har följt behandlingen av 2 269 barn med malaria, av vilka 1 157 fick behandling av »sms-gruppen« och 1 112 av hälsoarbetare som inte fått sms-meddelanden. Effekten har följts genom att man undersökt om kombinationspreparatet artemeter–lumefant­rin di­­stri­buerats enligt gällande riktlinjer. Forskarna har tittat på olika paramet­rar och satt samman ett mått på hur korrekt behandlingen varit. Till parametrarna hör om preparatet satts in vid rätt tidpunkt och i rätt dos, om patienterna och deras föräldrar givits rätt information om hur de ska ta preparatet och vad de ska göra vid komplikationer.
Textmeddelanden skickades två gånger per dag, på morgonen och på eftermiddagen, fem dagar i veckan, i sex månader. De omfattade både påminnelser om de officiella behandlingsriktlinjerna och uppmuntran. Exempelvis kunde ett meddelande lyda: »Var noga med att väga barnet och kontrollera för feber, vilket är när barnet har en temp på över 37,5 grader. Handling är viktigare än ord!« eller »Kom ihåg att barn ska fortsätta behandlingen i tre dagar efter att de mår bättre. Att inte planera är att planera för att misslyckas!« (Failing to plan is planning to fail.) Grundtanken var att förbättra följsamheten till riktlinjerna för malariabehandling – för att ge den enskilda patienten bättre vård och för att minska risken för resi­stens­utveckling.
Resultaten kan sammanfattas med att behandlingen förbättrades (behandlarna följde riktlinjerna bättre) med 24 procent i sms-gruppen, enligt det sammansatta måttet. Effekten noterades både då studien just avslutats och sex månader senare. Ett annat sätt att se på siffrorna är att i kontrollgruppen var det bara 11,1 procent som behandlades korrekt då studien påbörjades jämfört med 20,5 procent i sms-gruppen (som vid den mätningen inkluderats i studien men ännu inte fått några sms).
Sex månader efter att sms-utskicken avslutats behandlades 17,5 procent av barnen korrekt i kontrollgruppen jämfört med 51,4 procent i sms-gruppen. Siffrorna visar att metoden är effektiv men också på den enorma förbättringspotential som finns överlag. Även i sms-gruppen var det bara varannan patient som fick rätt behandling.
Förutom att metoden är effektiv är den billig. I Kenya kostar det kring 1 cent (6 öre) att skicka ett sms, vilket innebär att sms-kostnaden för hela behandlingsprogrammets sex månader var drygt 15 kronor per hälsoarbetare. I Kenya finns det ca 15 000 hälsoarbetare, och alla dessa skulle således ha kunnat inkluderas till en kostnad runt 250 000 kronor, skriver författarna. Det faktum att 86 procent av Kenyas invånare har tillgång till mobiltelefon är centralt för att man där ska kunna använda metoden i stor skala.