Vakuumassisterad sårbehandling bygger på att man lägger en särskild typ av fuktigt förband i såret efter att det gjorts rent och rensats från eventuell nekrotisk vävnad. Därefter sluts såret med ett slags film. Med hjälp av en liten pump skapas sedan ett undertryck i såret som normalt uppgår till 125 mm Hg men som kan vara lägre om patienten har mycket smärta från såret. Grundtanken är att det undertryck som skapas ska motverka svullnad och förbättra cirkulationen i såret. Därtill påskyndas läkningsprocessen då metoden sägs leda till snabbare granulation och epiteltillväxt. Vakuumassisterad sårbehandling har under senare år blivit allt mer använd i Sverige och för många olika typer av sår.

Nu har SBU analyserat det vetenskapliga underlaget och evidensen vid olika typer av sår. Efter en omfattande litteraturgenomgång har man identifierat 27 studier som berör effekterna av vakuumassisterad sårbehandling.
Vad gäller öppna sår till följd av ortopediskt trauma har SBU hittat tre studier. En av dem bedöms vara av »medelhög« kvalitet, medan övriga två endast ges betyget »låg kvalitet«. SBU sammanfattar med att det finns »visst stöd« för att vakuumassisterad sårbehandling leder till färre infektioner och sårkomplikationer rent generellt. Det vetenskapliga underlaget för detta anges vara »begränsat«. Däremot går det inte att dra några slutsatser kring hur snabbt såret läker eller om vårdtiden påverkas av metoden.
När man tittade på sår som inte är »helt kirurgiskt rena« och som behandlas med tranplanterad hud (delhudstransplantat) till följd av exempelvis brännskada eller infektion konstaterar SBU, och refererar till fem studier man funnit, att det finns »visst stöd« för att metoden ger bättre inläkning av transplanterad hud än traditionell sårbehandling. Visst stöd finns också för att patienter som behandlats med metoden inte behöver ligga lika länge på sjukhus som de som fått traditionell behandling.
SBU har även tittat på metodens effektivitet för patienter som drabbats av mediastinit efter att ha genomgått sternotomi. Sex studier avsåg denna frågeställning, och SBU konstaterar att det finns »visst stöd« för att metoden kan innebära bättre sårläkning och lägre sjukhusrelaterad mortalitet, däremot går det inte att säga något om vårdtiden.
Tittar man på sår till följd av diabetes mellitus och gangrän som leder till amputation finns »visst stöd« för att metoden ger förbättrad sårläkning. När det däremot gäller t ex öppna sår i buken och sår till följd av nekrotiserande fascit saknas vetenskapligt underlag för att kunna dra några underbyggda slutsatser.

Kostnaden för vakuumassisterad sårbehandling är jämförbar med kostnaden för »vanlig« sårbehandling. Det innebär att metoden är kostnadseffektiv om det går att visa att den leder till kortare vårdtid och minskad dödlighet, skriver SBU. Myndigheten har också passat på att undersöka i vilken utsträckning metoden används i Sverige genom att skicka ut en förfrågan till 310 kliniker i olika delar av landet. Drygt hälften besvarade denna, och av svaren kunde utläsas att 44 procent av klinikerna använde sig av vakuumassisterad sårbehandling.