Vätesulfid är främst känd för att vara en toxisk gas men har också kopplats till positiva funktioner hos däggdjur, såsom vasorelaxation, kardioprotektion och neuro­trans­mis­sion.
I sin förmåga att agera som en signalmolekyl liknar den kväveoxid. Likt kväveoxid produceras vätesulfid i olika vävnader genom enzymreaktioner. Då kväveoxid har visats kunna skydda vissa grampositiva bakterier mot antibiotika och oxidativ stress undersöktes nu om det finns liknande mekanismer i vätesulfid av en rysk-amerikansk forskargrupp. Resultaten publiceras i Science.

Tre vätesulfidgenererande enzymer definierades i däggdjur: cystationin-β-syntas (CBS), cystationin-γ-lyas (CSE) och 3-merkaptopyruvatsulfurtransferas (3MST). Dessa enzymer inaktiverades därför i fyra olika bakterier: Bacillus anthracis, Pseudomonas aeruoginosa, Staphylococcus aureus och Escherichia coli. Halten vätesulfid gick då ner kraftigt.
Man testade sedan E coli-celler som hade eller inte hade en fungerande 3MST-gen. Ett antal olika antibiotika (av exempelvis kinolon-, makrolid-, laktam- eller cefalosporintyp) hind­rade då selektivt tillväxt i de bakterier som saknade 3MST. Liknande resultat sågs med de övriga bakteriearterna som hade icke-funktionell 3MST, CBS eller CSE. Effekten sågs i både grampositiva och gramnegativa species.

När cellerna tillfördes kemikalier som minskade den oxidativa stressen försvagades dock effekten av antibiotika även i de enzymfattiga cellerna. Vid fördjupad analys verkade vätesulfid minska risken för kromosomskada i bakterierna genom att dels minska den DNA-skadande Fentonreaktionen, dels stimulera antioxidanterna katalas och superoxiddismutas.

Forskargruppen anser sig därför ha visat att vätesulfid kan medföra multiresistens mot antibiotika och att gasen verkar göra det genom att skydda mot antibiotikainducerad oxidativ stress. I motsats till bakteriell kväveoxid verkar vätesulfid fungera i betydligt fler bakteriespecies, varför författarna kallar den »i stort sett universell«. Fynden pekar på möjligheterna att designa 3MST-, CBS- eller CSE-enzymhämmare som antibiotika av en ny typ.