En ny registerstudie som publicerats i PLoS ONE i oktober 2011 visar att olämplig läkemedelsbehandling, enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, är vanligare hos patienter som använder Apodos än hos patienter som får sina läkemedel utskrivna via traditionella recept.

I Sverige finns i dag 185 000 användare av Apodos. De flesta av dem är äldre. Kostnaden, som betalas av offentliga medel, är drygt 400 miljoner kronor per år utöver läkemedelskostnaden. Trots den utbredda användningen och den stora summa som prioriteras till detta system saknas vetenskapligt underlag för att dosexpedition förbättrar följsamhet eller patientsäkerhet. En tidigare studie har tvärtom påvisat samband mellan Apodos och olämplig läkemedelsbehandling [Scand J Prim Health Care. 2008;26(2):86-91]. I denna nya studie har sambandet mellan Apodos och kvaliteten på läkemedelsbehandlingen analyserats ytterligare genom att vi, förutom ålder och kön, tagit hänsyn till sjuklighet och boendeform, två faktorer som sannolikt påverkar hur läkemedel ordineras.

I studien inkluderades alla personer i åldern 65 år och äldre bosatta i Västra Götalandsregionen 31 december 2007 som hade ≥1 läkemedel registrerat i Läkemedelsregistret 2005–2007 och som haft kontakt med sjukvården (öppen- eller slutenvård) vid ≥2 tillfällen 2005–2007 för ≥2 diagnoser inom ≥2 av diagnosgrupperna hjärt–kärlsjukdom, obstruktiv lungsjukdom och/eller diabetes mellitus (n =24 146).
Läkemedelsbehandlingens kvalitet bedömdes med hjälp av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsbehandling. När Apodos-patienterna (n = 4 927) jämfördes med patienterna som använde vanliga recept (n = 19 219) fann vi att Apodos-patienterna i genomsnitt var äldre (81 år jämfört med 76 år), oftare kvinnor (58 procent jämfört med 49 procent), använde fler läkemedel (10 jämfört med 7), hade fler diagnoser (17 jämfört med 13), oftare bodde i särskilt boende (28 procent jämfört med 0,6 procent) och oftare hade någon psykiatrisk diagnos (33 procent jämfört med 8,6 procent).
För de fem utvalda kvalitetsindikatorerna var olämplig läkemedelsbehandling signifikant vanligare hos Apodos-patienter än hos patienter med vanliga recept (samtliga P < 0,0001): tio eller fler läkemedel (55 procent jämfört med 19 procent), tre eller fler psykofarmaka (16 procent jämfört med 2,6 procent), antikolinerga läkemedel (13 procent jämfört med 5,4 procent), långverkande bensodiazepiner (5,9 procent jämfört med 3,2 procent) och förekomst av D-interaktioner (8,1 procent jämfört med 5,7 procent).I en regressionsanalys, där vi tog hänsyn till skillnader i ålder, kön, sjuklighet (antal ICD 10-diagnoser på treställig nivå) och boendeform, fann vi att det var större risk för patienter med Apodos att ha låg kvalitet på sin läkemedelsbehandling än för patienter som fick sina läkemedel via vanliga recept; oddskvot (95 procents konfidensintervall) för tio eller fler läkemedel: 3,88 (3,58–4,21), tre eller fler psykofarmaka: 5,48 (4,76–6,30), antikolinerga läkemedel: 2,32 (2,05–2,63), långverkande bensodiazepiner: 1,61 (1,36–1,91) och D-interaktioner: 1,36 (1,18–1,57). När vi dessutom inkluderade förekomst av psykiatrisk dia­gnos i analysen förändrades oddskvoterna endast marginellt.