Barn som utvecklade atopiskt eksem hade en tarmflora med lägre diversitet under första levnads­året än friska barn. Denna skillnad fanns redan vid 1 månads ålder, dvs in­nan barnen hade fått någon allergisk manifestation. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Enligt den s k hygienhypotesen beror den ökade incidensen av allergisk sjukdom på minskad exponering för mikrober. Teorin bakom denna hypotes är att normal utmognad av immunförsvaret kräver den stimulans som exponeringen för varje en ny mikrob innebär. Den totala diversiteten har därför föreslagits vara mer betydelsefull än förekomsten av specifika bakteriearter. I och med utvecklingen av nya kraftfulla DNA-baserade metoder är det nu möjligt att förutsättningslöst analysera hela tarmens mikrobiota i stora patientmaterial. Denna utveckling har inneburit att den mikrobiologiska kartan håller på att ritas om.

I den aktuella studien analyserades diversiteten och den relativa mängden av bakterier med s k 454-pyrosekvensering på avföringsprov som tagits vid 1 veckas, 1 månads och 12 månaders ålder hos 20 barn som utvecklade atopiskt eksem vid 2 års ålder och hos 20 barn som förblev friska.
Studien visade att den totala diversiteten och diversiteten av två särskilda bakteriella phyla – Proteobacteria och Bacteroidetes – var lägre hos de barn som utvecklade atopiskt eksem. Proteobacteria utgörs av gramnegativa bakterier, som kopplats till skydd mot allergi och uppväxt på bondgårdar med boskap. Bacteroidetes har i laborativa experiment visat sig ha antiinflammatoriska egenskaper. Vad som förklarar skillnaderna i diversitet mellan olika barn återstår att visa, men förlossningssätt, grad av kontakt med andra barn och vuxna, antibiotikaintag inom familjen och olika kostvanor skulle kunna vara möjliga förklaringar.