Individer med Downs syndrom löper kraftigt ökad risk för alzheimer: cirka 10 procent har alzheimer i 40-årsåldern. I 50-årsåldern ökar andelen till 30–40 procent för att överstiga 50 procent hos dem som är 60 år eller äldre. Effekten av bromsmedicin mot alzheimer är dåligt utredd när det gäller Downs syndrom.

I Lancet presenteras en studie i vilken patienter med Downs syndrom över 40 års ålder behandlats med bromsmedicin eller placebo i ett års tid. Vissa patienter i kohorten, men inte alla, hade diagnostiserats med demens vid studiens början. Undersökningen har bedrivits vid fyra centra, och 88 patienter (både dementa och icke-dementa) gavs NMDA-antagonisten memantin, som används mot alzheimer, medan 85 fick placebo. Deltagarna följdes enligt skalorna DAMES (Downs’ syndrome attention, memory and executive function) och ABS I och II (adaptive behaviour scale).
Resultaten kan sammanfattas med att de kognitiva förmågorna minskade i båda grupper. Några skillnader mellan memantin- och placebobehandlade noterades dock inte, vare sig vid mätningen vid 52 veckor eller efter 26 veckor. Inte heller noterades några skillnader när man enbart tittade på patienter med diagnostiserad demens vid studiens början. Däremot var biverkningar något vanligare hos memantinbehandlade, dock utan signifikant skillnad.
Orsakerna till att memantin inte ger effekt för patienter med Downs syndrom återstår att utreda, klart är dock att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21. Resultaten kommenteras i Lancet som en besvikelse men också som en viktig påminnelse. Bara för att ett preparat fungerar i en allmän population behöver det inte fungera för alla subgrupper av patienter.