En sammanställning av tio års material av patienter med tuberkulos (tbc) vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Huddinge visar att aktiv sjukdom generellt är ovanlig men att frekvensen alltjämt är hög bland utlandsfödda. Hälsoundersökning och smittspårning identifierar sjukdomen på ett tidigt stadium. Resistensmönstret väc­ker oro.

Med ökad migration från länder med endemisk förekomst har också epidemiologin vad gäller barntuberkulos i Sverige ändrats. Nyanlända migrantbarn genomgår tbc-screening med tuberkulinprov i skolhälsovården eller på asylmottagningar. Barn med akuta symtom, kontakter till smittsamma tuberkulospatienter och mi­grant­barn med tuberkulinreaktioner på ≥10 mm remitteras till Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Information sammanställdes om samtliga barn (<18 år) som åren 2000–2009 behandlats för tbc i Stockholm. Härkomstrelaterad incidens beräknades med hjälp av befolkningsstatistik från SCB. Aktiv tbc delades in i tre grupper enligt EU-kommissionens falldefinition (2008/426/EC): »possible« för dia­gnos baserad på symtom och anamnes, »probable« för diagnos baserad på positiv PCR eller histologiskt påvisat granulom och »confirmed« vid positiv odling eller påvisande av både syrafasta stavar och positiv PCR.147 fall av aktiv tbc identifierades. Av dessa var 78 »con­firmed«, 12 »probable« och 57 »possible«. 18 av 19 barn med båda föräldrarna från Sverige hade smittats i samband med ett förskoleutbrott. Av de 147 patienterna sökte 67 (46 procent) medicinsk vård på grund av symtom, 46 (31 procent) diagnostiserades genom kontaktspårning och 34 (23 procent) vid hälsoundersökning. 77/147 (52 procent) var i åldern 12–17 år. Av de 57 svenskfödda barnen uppvisade 44 (77 procent) primär tbc, 6 (11 procent) lung-tbc av vuxentyp och 7 (12 procent) extratorakal sjukdom. Bland de 90 utlandsfödda var motsvarande frekvenser 33 (37 procent), 31 (34 procent) och 26 (29 procent) (P < 0,001). Två barn hade tbc-meningit och sex uppvisade multifokal sjukdom. Resistens mot isoniazid och/eller rif­am­picin påvisades hos 22 procent (15/68) av de identifierade bakteriestammarna (totalt 25/78 [32 procent] positiva odlingar), och fyra (5,9 procent) av stammarna var multiresistenta. Incidensen per 100 000 personår bland somaliskfödda barn uppmättes till 451 (95 procents konfidensintervall, KI, 334–595), bland barn från övriga länder på Afrikas horn till 107 (95 procents KI 39–232) och bland barn från andra afrikanska länder söder om Sahara till 60 (95 procents KI 22–132). Bland svenskfödda barn till föräldrar från motsvarande länder var incidensen 22, 17 respektive 19 per 100 000 personår. Den åldersspecifika incidensen var högst bland 12–17-åringar.Symtomgivande, aktiv tbc ses i Sverige numera oftast hos barn i tonåren. Hos yngre barn fångas sjukdomen i ett tidigt stadium tack vare effektiv preventiv screening. Tbc är fortfarande en vanlig sjukdom bland barn födda i högincidensländer, särskilt hos dem med somaliskt ursprung, där den uppmätta incidensen sannolikt speglar sjukdomens fortsatta utbredning i Somalia. Fre­kvensen av antibiotikaresistens är oroväckande hög och jämförbar med vad som rapporteras från högincidens­länder [Clin Chest Med. 2009;30:667-83, vii–viii].