Acetylsalicylsyra (ASA) som skydd mot malignitet är ett intressant fält inom vilket vi sett flera studier under senare år. I Lancet presenteras inte mindre än tre studier kring ASA och malignitet.

Den första studien är en metaanalys, som omfattar 51 undersökningar där ASA använts i kardiovaskulärt skyddande syfte men där man också haft uppgifter om huruvida deltagarna drabbats av malignitet. Totalt var ASA-användning (samtliga doser) kopplad till 15 procent lägre risk att avlida i en malignitet. Ju längre tid ASA användes, des­to mer minskade cancerrisken. Om man inkluderar endast patienter som tagit ASA-preparat i minst fem år löpte de 37 procent mindre risk att avlida i en malignitet. För ASA i doser över 300 mg per dag såg man ett skydd mot att avlida i cancer redan efter tre år. För lägre doser krävdes fem år. Sex studier i metaanalysen omfattade endast tre års behandling, och för de drygt 35 000 deltagare som ingick noterades att ASA-behandling minskade risken att drabbas av cancer (således insjuknande, inte mortalitet) med 24 procent för kvinnor och 25 procent för män. ASA-behandling medför som bekant risk för blödning, men analysen visar att denna tycks klinga av efter tre års behandling, och då återstår cancerskyddet. Vad som är intressant med artikeln är att man tittat på relativt korta tidsperioder, i flera studier i metaanalysen såg man redan efter två till tre år att risken för cancer sjönk hos ASA-behandlade, medan tidigare studier har omfattat längre behandlingsperioder.

Den andra studien har gjorts av samma forskargrupp och är även den publicerad i Lancet. Där har man tittat specifikt på ASA och risk för cancer med metastasering. Fem studier som belyser detta har ingått där deltagarna fått minst 75 mg ASA per dag. Studierna omfattar över 17 000 deltagare och har en genomsnittlig uppföljningstid på 6,5 år. Det visade sig att ASA-behandlade löpte ca 36 procent lägre risk för metastaserad cancer. Särskilt markerad var riskminskningen för adenokarcinom.
Den tredje studien presenteras i Lancet Oncology och visar i princip att effekten med ett cancerskydd av ASA sågs inte bara i framåtblickande studier utan också i observationsstudier.

Genom vilken eller vilka mekanismer ASA skyddar mot malignitet och meta­stasering återstår att visa. En potentiell förklaring är att trombocyterna spelar en roll vid metastasering och att det således är ASA:s effekt på dessa som påverkar malignitetsrisken. Att ASA-preparat skulle kunna ha en malignitetsförebyggande effekt, särskilt vad gäller koloncancer, har det kommit flera studier kring under senare år. Så sent som i höstas presenterades t ex en undersökning i Lancet, i vilken det visades att ASA tycks ge visst skydd mot just koloncancer.

I en kommentar till de aktuella artiklarna som publiceras i Lancet konstateras att de data som nu presenterats innebär att man tagit ett kliv mot att bredda indikationerna för ASA till att inkludera en malignitetsskyddande effekt. Mer data kring bland annat biverkningar efterfrågas dock. Värt att notera är att ytterligare studier pågår inom fältet, vilka förhoppningsvis kommer att ge ytterligare kunskap kring både effekt och biverkningar.