Projektet »millenniebyarna« (Millennium villages) initierades 2006 av Columbia University i USA tillsammans med FN. Det primära syftet är att utrota extrem fattigdom och att inom ett och samma projekt arbeta mot flera av FN:s millenniemål.

Satsningen omfattar tolv fattiga områden på landsbygden i länder i Afrika söder om Sahara, däribland Kenya, Etiopien, Tanzania och Uganda. I dessa millenniebyar, med i genomsnitt 35 000 invånare, har man lagt ned stora resurser på att hjälpa människor med ett antal olika samhällsstrukturer genom både material och experter på plats, bl a förbättra tillgången till rent vatten och mat men också prevention och behandling av sjukdomar som malaria.
Centrala komponenter är dessutom att förbättra och effektivisera jordbruk och sanitära funktioner, att understödja utbildning, ekonomisk utveckling och uppmuntra entreprenöriella initiativ. Förhoppningen är att skapa små fungerande enheter där ekonomin växer, som dels kan fungera för att hjälpa intilliggande, dels utgöra förebilder.
Satsningarna är avsevärda i ekonomiska termer. Budgeten anges till drygt 100 dollar per invånare och år, vilket således innebär att budgeten per område är i storleksordningen 3,5 miljoner dollar per by och år, dvs kring 25 miljoner kronor. Viktigt att notera är dock att bara en fjärdedel av budgeten avser hälsa/sjukvård, huvuddelen gäller samhällsfunktioner, som mat, utbildning, sanitära satsningar och infrastruktur. För finansieringen står länderna själva i kombination med bistånd och frivilliga donationer, t ex har miljardären George Soros donerat minst 350 miljoner.

I Lancet presenteras en studie över satsningarna på minskad barnadödlighet. Det visar sig att mortaliteten för barn under 5 år sjunkit med i genomsnitt 22 procent i byarna på tre år jämfört med situationen innan satsningen påbörjades. Det innebär i absoluta tal en minskad dödlighet med 25 barn per 1 000 födda. Barnadödligheten i stort har i dessa byar fallit ungefär tre gånger så snabbt som i intilliggande områden.
Författarna konstaterar också att i majoriteten av byarna hade stora förbättringar skett efter tre år vad gäller tillgång till mat och vatten, sanitära förhållanden och minskad malariapara­sitemi. Intressant är att om man tittar på rena sjukvårdsparametrar, såsom antenatala och postnatala undersökningar och rutiner kring behandling av infektioner, så hade ganska små framsteg gjorts under treårsperioden.
Andra faktorer vid sidan av förbättrad sjukvård spelar sannolikt en stor roll i den sänkta barnadödligheten, tror författarna, som spekulerar över om utvecklingen kan fortsätta med ytterligare minskad barnadödlighet när man får bättre sjukvårdsstrukturer på plats.

Författarna konstaterar att man på relativt kort tid åstadkommit en stor minskning av barnadödligheten till en rimlig kostnad. Förändringstakten är så pass hög att millenniemål IV, att minska dödligheten för barn under 5 år med två tredjedelar år 2015 jämfört med år 1990, är inom räckhåll. Forskarna lyfter fram det faktum att man fokuserat på många olika faktorer såsom sanitet, infrastruktur och effektiviserat jordbruk som centrala för att satsningen blivit framgångsrik. Att fokusera enbart på malariaprevention och vaccination kan visserligen ge effekt, men sannolikt når man bättre resultat om man tar ett bredare grepp.