Avhandling. Avhandlingen beskriver den viktiga roll patientmötet – professionens hjärta – har i allmänläkarnas kompetens. Upprinnelsen till avhandlingen var iakttagelser under studietiden att läkare arbetade på olika sätt och ändå verkade göra ett bra arbete. Barnläkaren och psykoterapeuten D W Winnicott myntade på 1950-talet begreppet »the good-enough mother« för att trösta engelska mödrar som inte tyckte att de var perfekta. Som jämförelse med allmänmedicinarens kompetens väcktes tanken om »the good-enough GP«. Jag och mina handledare Bengt Mattsson och Carl Edvard Rudebeck såg att det fattades forskning inom området.

Målet med studierna var att undersöka om den idealbild av allmänmedicinsk kompetens som allmänläkarnas världsorganisation Wonca har formulerat är giltig för svenska allmänläkare. Tre av avhandlingens fyra studier var kvalitativa och en var kvantitativ. I den första studien följdes fem allmänläkare under en arbetsdag. Den metoden, deltagande observation, med iakttagande av etiska principer, är etablerad inom antropologin men ovanlig inom medicinsk forskning. I den andra studien intervjuades allmänläkare i grupp med fokus på gruppdeltagarnas arbetssätt. Den tredje (»reflective writing«) och fjärde (enkät-) studien undersökte hur läkarstudenter ser på allmänläkare.
Studierna gav från olika positioner beskrivningar av allmänläkarens arbetssätt som vi sammanfattade så här: Allmänläkaren arbetar utifrån patientkännedom och helhetssyn på ett patientcentrerat sätt med uppmärksamma samtal, kroppskännedom och ett brett kliniskt tänkande. Patienternas närhet till vård och omsorg balanseras av läkarens skyddande av den egna autonomin. Allmänläkaren är medveten om att allmänmedicinens breda symtompanorama innebär ett inslag av osäkerhet i den kliniska bedömningen. Arbetssättets alla delar formas av allmänläkarens personliga stil.
Stilen, personlighetens inflytande på arbetssättet, visade sig vara en viktig del av kompetensen, vilket alltså stöder iakttagelsen att det är viktigt att en allmänläkare tillåts ha frihet att utforma sitt arbetssätt.

Woncas idealbild (sex kärnkompetenser) av hur allmänläkare ska arbeta prövades mot våra empiriska resultat. Vi fann i studierna att de svenska allmänläkarna uppfyller Woncas krav för fyra av de sex kärnkompetenserna: patientcentrerat arbetssätt, problemlösningsförmåga, mångsidighet och helhetssyn. Dessa kärnkompetenser representerar det centrala i patientmötet, den ostörda tid som patienten har tillsammans med läkaren.

De två kärnkompetenserna organisationsförmåga och resurshantering hade allmänläkarna mindre kontroll över, vilket blir intressant i dag när sjukvårdens organisationer ställer krav på insamlande och registrering av patientuppgifter i själva patientmötet. Risken är att dessa krav hotar den förtrolighet i patient–läkarmötet som är en så avgörande del av kompetensen. Avhandlingen understryker hur viktigt det är att skydda patientens möte med läkaren, professionens hjärta, mot yttre inbland­ning.