Det epidemiologiska sammanhanget och antalet fall av luftvägssjukdom med feber som en läkare sett nyligen påverkar graden av antibiotikaförskrivning, enligt en studie i Annals of Internal Medicine.

Antibiotikaförskrivningen vid luftvägssjukdom med feber kan variera kraftigt med region, patientkarakteristika och patientens förväntningar på antibiotikabehandling. Andra studier, bland annat från Sverige, har visat att antibiotikaförskrivningen även ökar i samband med ökande influensaaktivitet. Troligen är orsaken till detta osäkerhet hos patienten eller läkaren om huruvida symtombilden är bakteriell eller viral.
I en amerikansk studie användes ett elektroniskt diagnosregistreringssy­stem i Chicago-området för att spåra samtliga registreringar av mottagningsbesök på grund av luftvägssjukdom med feber, definierat som besök där huvudsymtomen var feber och tecken på akut luftvägssjukdom, inklusive hosta, ont i halsen eller snuva.
Utfallsmåttet validerades genom slumpmässig journalgranskning. Uppföljningstiden var januari 2006–maj 2011 och delades in i perioder av säsongsinfluensa (flera) och pandemisk influensa (dvs H1N1). Antibiotikaförskrivningen i databasen under olika influensaperioder jämfördes sedan.
Totalt 28 300 besök för luftvägssjukdom med feber hos 69 olika läkare regi­strerades under perioderna av säsongsinfluensa eller pandemisk influensa. Förskrivningsgraden var konsekvent för samma individuella läkare men varierade kraftigt mellan olika läkare: från 18 till 84 procent.

Antibiotika förskrevs i 48 procent av fallen under perioder med säsongsinfluensa men i »endast« 39 procent av fallen med pandemisk influensa under samma period. Sannolikheten att läkaren skulle förskriva antibiotika var även lägre ju fler fall av luftvägssjukdom med feber som denne sett under närmast föregående vecka.
Detta fynd kvarstod även när aktiviteten av pandemisk influensa var som högst. Pandemisk säsong var associerad med ökad förskrivning av antivirala läkemedel, men att ha sett fler fall av luftvägssjukdom med feber den senaste veckan var fortfarande kopplat till minskad förskrivning totalt (av både antibiotika och antivirala medel).

Att det epidemiologiska sammanhanget – att läkaren personligen sett många fall av luftvägssjukdom med feber den senaste tiden – verkar minska antibiotikaförskrivningen vid samma diagnos ger vid handen att det är en av ledtrådarna som läkare använder för att avgöra när en infektion är viral. Författarna föreslår därför journalsystem med aktiv epidemiologisk feedback som beslutsstöd i förskrivningen.