Under en rond uppstår ofta frågan: »Vilket förband ska vi lägga på operationssåret?« Frågan leder ibland till hög­ljudda diskussioner mellan kollegor och personal, och man kan känna sig osäker på vad som är rätt. Men ha tillförsikt – nu finns en översikt som kan stärka osäkra kollegor, eftersom den inte visar någon skillnad mellan olika typer av förband eller inget förband alls vad gäller förekomst av postoperativa sårinfektioner.
Varje år utförs ca 234 miljoner kirurgiska ingrepp i världen, och postoperativa sårinfektioner förekommer vid minst 5 procent av dem, beroende på exempelvis typ av kirurgi och resurser. Postoperativa sårinfektioner medför ökad morbiditet, ökad mortalitet och höga vårdkostnader.

Översikten i British Journal of Surgery bygger på författarnas arbete inför en Cochranerapport om förbandets betydelse för postoperativa sårinfektioner. Författarna identifierade 586 randomiserade, kontrollerade studier. Endast 16 med sammanlagt 2 594 patienter ansågs ha användbar information men bedömdes ha osäker kvalitet då viktiga data saknades, och flera var äldre än tio år. Studierna jämförde olika förbandstyper och inget förband alls. Operationerna hade olika kontaminationsgrad. I den mån det gick gjordes en metaanalys av sammanvägda data.

Fynden och konklusionen var att ingen evidens fanns för att någon typ av förband var bättre än någon annan eller än inget förband alls vad gäller postoperativa sårinfektioner, smärta, ärrbildning, kostnad och patientacceptans –utom att inget förband alls var billigare.
Samtidigt kan det föreligga typ II-fel då studierna inte har tillräckligt många patienter.

Till den osäkre klinikern ger författarna förslaget att välja förband efter kostnad (sic!) och specifika behov, som mängd exsudat. De föreslår också att nya studier görs, där man utgår från de rutiner som kirurger använder mest.