Insomningssvårigheter hos svenska ungdomar har ökat, sannolikt på grund av nutida kvällsvanor. Även om livsstilsförändringar är förstahandsåtgärden kan medikamentell behandling vara indicerad.

I Leksands skolor har en dubbelblindad korsstudie (crossover) genomförts rörande effekten av en liten melatonindos, given på eftermiddagen. Studien gjordes under fem veckor och inkluderade 20 ele­ver i åldern 14–19 år med insomningssvårigheter. Under sex av sju dagar i veckorna 2 och 4 fick eleverna antingen 1 mg melatonin eller placebo vid individuellt anpassade tider mellan kl 16 och kl 18. Under vecka 5 fick samtliga elever 1 mg melatonin vid samma tider. Veckorna 1 och 3 var medicinfria. Alla elever förde sömn-/vakenhetsböcker, där även grad av sömnighet under dagen noterades. Dessutom gjordes bestämningar av salivmelatonin vid en medicinfri kväll varje vecka och så tidigt som möjligt efterföljande morgon.

Insomningen skedde tidigare vid behandling med melatonin jämfört med placebo (P < 0,005), och sömntiden förlängdes (P < 0,001). Vid slutet av studien skedde insomningen i genomsnitt 68 minuter tidigare, och sömntiden var 67 minuter längre per natt. Morgonmelatoninvärdena minskade signifikant jämfört med placebo (P < 0,001) och kvällsmelatoninvärdena ökade (P < 0,001), vilket talar för tidigareläggning av sömnfasen. Jämfört med placebo angav eleverna efter melatonin i genomsnitt signifikant mindre trötthet vid uppvaknandet och under förmiddagen (bägge P < 0,05) och signifikant ökad kvällströtthet (P < 0,001). En melatonindos på eftermiddagen gav alltså klart positiva resultat vid behandling av försenad sömnfas och kan vara ett alternativ när andra åtgärder, som sömnhygieniska råd, inte gett tillräcklig effekt. Att eleverna blev signifikant piggare både vid uppvaknandet och under hela skoldagen är kanske det viktigaste fyndet då detta har betydelse för inlärningsförmågan.