Ålder är som bekant den viktigaste riskfaktorn för cancer. Att även ärftlighet spelar en viktig roll för många cancerformer är naturligtvis inte heller någon nyhet. Ärftlighet tycks dock spela en större roll när det gäller cancer som drabbar tidigt i livet än cancer som drabbar senare. Ärftlighet för cancer som drabbar sent i livet, i 70–90-årsåldern, är ett område där det finns stora kunskapsluckor.

I BMJ presenteras en studie i vilken man tittat på cancer och ärftlighet. Studien har gjorts på data från det svenska Cancerregistret och avser svenskar födda efter 1931. Totalt ingår uppgifter från 12,2 miljoner människor, av vilka 1,1 miljon insjuknat i cancer av något slag. Det visade sig som väntat att ärftlighet spelade en större roll för cancer som drabbar i unga år.
Om en förälder insjuknat i en cancerform i tidig ålder, före 40 års ålder, var risken att drabbas av samma malignitet kraftigt ökad. För koloncancer var t ex risken att drabbas före 60 års ålder kring tio gånger högre om en förälder haft sjukdomen före 40 än om ingen föräldrar haft koloncancer. Även om föräldern drabbats av cancer mycket sent i livet innebar det en riskökning. För individer där en förälder drabbats av koloncancer efter 90 års ålder var risken att drabbas före 60 års ålder ökad med 30 procent.

Generellt kan man säga att cancer som drabbade senare i livet, mellan 70 och 89 års ålder, medförde ökad risk för malignitet i bröst, lunga, prostata och urinblåsa samt kolorektalcancer, basalcellscancer, lymfom och melanom för barn till den drabbade. För cancer som drabbar mycket sent i livet, efter 90 års ålder, fanns en ärftlighet för bröst-, pros­tata-, lung-, basalcells- och, som nämnts, koloncancer. Risken att drabbas av dessa maligniteter före 60 års ålder var ökad med 30–90 procent för individer med en förälder som drabbats efter 90 års ålder.
Ärftligheten i cancer behöver emellertid inte bara vara genetiskt betingad. Faktorer som att man exempelvis utsätts för samma miljöföroreningar eller för passiv rökning, eller har en liknande livsstil vad gäller kost, alkohol och fysisk aktivitet, skulle naturligtvis också kunna spela in.

Författarna beräknar sammantaget att 45 procent av all cancer hos män och 40 procent av all cancer hos kvinnor beror på riskfaktorer som är påverkbara, t ex genom att individen slutar röka eller börjar motionera. Att få veta att man löper ökad risk för en viss malignitetsform, t ex på grund av att en förälder drabbades av denna sent i livet, kan vara mycket viktigt då man kan anstränga sig särskilt för att undvika andra kända riskfaktorer för just den malignitetsformen.
Författarna understryker behovet av ytterligare forskning inom fältet, särskilt undersökningar där man mer i detalj tittar på vilken roll alkohol, rökning och övervikt har i de samband som observerats.