Livsstils- och familjebehandling av barn med fetma har visats vara framgångsrik, enligt litteraturen. De publicerade studierna har i allmänhet genomförts på specialiserade obesitasenheter och vid forskningscent­ra vid universitetssjukhus.

Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av livsstilsbehandling på barn med fetma vid barnmottagningar i öppen vård. Studien genomfördes vid fyra barnmottagningar i Västra Götaland, och den riktade sig till 9–13 år gamla barn med fetma. Barnen kom till studien via remiss från skolhälsovården eller annan vårdenhet.
Efter ett inledande besök randomiserades barnen till antingen en behandlingsmodell där sjuksköterska och dietist svarade för insatserna eller en där även sjukgymnast medverkade. Tanken var att ge extra stimulans till fysisk aktivitet i den senare modellen. I båda modellerna ingick ett besök i månaden under ett års tid. Flera kontrollgrupper som inte fick behandling ingick: normal- och överviktiga barn samt barn med fetma från väntelistan.

Totalt inkluderades 64 barn med fetma för behandling. Av dessa kom 55 till ettårsuppföljningen, 27 respektive 28 från de två behandlingarna. Barn i gruppen där sjukgymnast medverkat förändrade BMI i medeltal (standardavvikelse) med –0,36 (0,3) eller 11,2 procent. Motsvarande siffror i den andra gruppen var –0,33 (0,2) eller 10,4 procent. Dessa utfall var inte statistiskt olika. Den icke-behandlade kontrollgruppen av barn med fetma hade en förändring under ett år på –0,14 (0,3) eller 4,4 procent, vilket var signifikant lägre än förändringarna i de båda behandlingsgrupperna. Laboratorieprov av bl a blod­fetter före och efter behandlingen visade inte någon förändring. En fyraårsuppföljning av studien pågår.

Slutsatsen är att enkel livsstilsbehandling av barn med fetma vid barnmottagningar i öppen vård ger små men signifikanta förbättringar av BMI. Effekten är likvärdig med den man ser på specialiserade enheter. Fetma hos barn är nu mycket vanlig och förekommer i 3–5 procent bland barn i Sverige. Det är viktigt och verkningsfullt att barn- och allmänmedicinska mottagningar i primärvården erbjuder behandlande insatser i geografisk närhet till dessa barn.