Telomerer är skyddande strukturer lokaliserade till ändarna av våra kromosomer. De består av den repetitiva DNA-sekvensen TTAGGG och associerade proteiner. Normalt ses förkortning av telomerernas längd i samband med celldelning. Vid kritiskt korta telomerer ska cellen gå i permanent cellcykelarrest eftersom risken för allvarliga kromosomskador annars är stor.
Det pågår intensiv forskning för att hitta lättanalyserade biomarkörer med förmåga att förutsäga risk, prognos och/eller behandlingsresultat vid malignitet. Det senaste decenniet har intresset för att analysera telomerernas längd i perifera blodceller (leukocyter) ökat markant. En rad studier har nämligen observerat signifikanta skillnader i telomerlängd mellan friska kontroller och patienter med olika åldersrelaterade sjukdomar.

I avhandlingen har huvudfokus legat på att undersöka om telomerlängd kan vara en biologisk markör vid cancersjukdom. Resultaten visar att telomerlängden hos perifera blodceller är kopplad till pro­gnosen hos både bröstcancer- och njurcancerpatienter. I båda grupperna hade patienter med långa telomerer kortare överlevnadstid. Risken att insjukna i bröstcancer var också högre bland personer med långa telomerer. Hos njurcancerpatienterna analyserades telome­rerna även i tumörvävnad och tu­mör­fri njurvävnad. I dessa vävnader hittades dock ingen tydlig koppling mellan telomerlängd och prognos.

Varför lång telomerlängd i immunceller tycks vara associerad med sämre cancerprognos är oklart. Det är möjligt att en del patienter bär på ett mer hämmat immunförsvar med lägre cellomsättning och därmed långsammare telomerförkortning. För att testa denna teori mättes bl a nivån av immunhämmande T-regulatoriska celler (Treg) hos en grupp njurcancerpatienter. Intressant nog hade patienter med långa telomerer högre Treg-nivåer. Starkast korrelation sågs mellan T-lymfocyters telomerlängd och nivån av Treg-celler. Höga Treg-nivåer har i tidigare studier kunnat kopplas till sämre prognos vid flera olika cancerformer, däribland njurcancer.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att telomerlängden hos perifera blodceller bär på prognostisk information vid både bröst- och njurcancer. Dessa fynd skulle i sin tur kunna ha betydelse för t ex valet av behandling. Samtidigt tycks telomerlängden kunna förändras under relativt korta tidsperioder, och det saknas i dag tydliga referensintervall för vad som är »normal« telomer­längd i olika åldrar. Ytterligare forsk­ning krävs således för att kunna fastställa om telomerlängd kan ge pro­gnostisk information inte bara på gruppnivå utan också på individnivå.