Trombosprofylax med läkemedel vid kirurgiska ingrepp är ofta välmotiverad. Vid galloperation saknas emellertid entydig evidens för trombosprofylax, och gemensamma riktlinjer saknas.

I studien, som baseras på 48 010 kole­cyst­ektomier utförda vid 71 svenska sjukhus under åren 2005–2010, fick i genomsnitt 44,3 procent av patienterna trombosprofylax, men spridningen mellan olika sjukhus var mycket stor (se figur). Trombosprofylax ökade risken för komplicerande blödning vid laparoskopisk kolecystektomi, samtidigt som risken att utveckla trombos/emboli förblev opåverkad. Studien baseras på data från kvalitetsregistret GallRiks.

Av 21 259 patienter med trombosprofylax drabbades 666 (3,1 procent) av någon blödningskomplikation jämfört med 365 (1,4 procent) av 26 751 patienter utan profylax. Blödningarna orsakade konvertering, reoperation och/eller behov av transfusion. I en multivariat analys av 42 271 laparoskopiska operationer (inklusive 3 768 konverterade) påvisades en signifikant ökad risk, oddskvot, OR, 1,75 (95 procents konfidensintervall, KI, 1,51–2,03) för blödningskomplikationer både peroperativt, OR 2,07 (95 procents KI 1,70–2,51) och postoperativt, OR 1,35 (95 procents KI 1,08–1,68). Vid primärt öppen kolecystektomi var blödningsrisken opåverkad av trombosprofylax. Risken att utveckla kliniskt upptäckt trombos eller lungemboli var i materialet 0,2 procent (74 fall). Bland laparoskopiska operationer registrerades 53 fall (0,1 procent) men risken att utveckla trombos påverkades inte av given profylax, OR 1,19 (95 procents KI 0,68–2,06).

För att minska risken för blödningskomplikationer rekommenderas att trombosprofylax med läkemedel ges till utvalda riskgrupper efter avslutad operation. Gemensamma riktlinjer bör utformas på nationell nivå.


Trattdiagram där sjukhusen visas i förhållande till antalet utförda operationer och andelen patienter som fått trombosprofylax. Den heldragna linjen markerar genomsnittet och de streckade linjerna 95 procents konfidensintervall.