Degeneration med atrofi i frontal- och temporalloben (frontotemporal degeneration, FTD) är en orsak till demens. Sjukdomen brukar drabba individer i 50–60-årsåldern och benämns ofta frontallobsdemens. Till tidiga symtom hör afasi och personlighetsförändring.
Behandlingsarsenalen är begränsad; ibland prövas neuroleptika eller litium trots att det inte finns någon egentlig evidens för dessa preparat på denna indikation.
Ett annat preparat som ibland används kliniskt är glutamatblockeraren memantin, som är godkänd mot alzheimer och där det finns data som stödjer att preparatet skulle kunna ha effekt även mot vaskulär demens. Memantin har dock inte degeneration i frontal- och temporalloben/frontallobsdemens som godkänd indikation.

Nu visar en randomiserad, dubbelblindad studie i Lancet Neurology att memantin inte har någon effekt mot frontallobsdemens. Totalt ingick 76 patienter med en genomsnittsålder på 66 år som rekryterats från nio olika amerikanska centra. Samtliga patienter hade diagnostiserad degeneration i frontal- och temporalloben. Ingen av dem behandlades med preparat av typen acetylkolinesterasblockerare, neuroleptika eller litium. De genomgick en 26 veckor lång behandlingsperiod där memantin gavs i dosen 20 mg per dag. En kontrollgrupp gavs placebo. Utfallet följdes genom mätning av tolv olika neuropsykiat­riska parametrar samt den sjugradiga skalan Clinical Global Impression of Change (CGIC).

Resultatet kan sammanfattas med att det inte förelåg några statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna, varför författarna konstaterar att studien inte ger stöd för användning av memantin vid frontallobsdemens.