Sju frågor ger bra bild av livsstil och hjärt-kärlrisk

Autoreferat. Många har visat att livsstilen påverkar risken att drabbas av hjärt–kärlsjukdom och framtida död och att risken minskar dramatiskt hos individer som rapporterar flera hälsofaktorer. Däremot kan det vara krångligt att utvärdera poäng för exempelvis medelhavskost och tidskrävande att testa syreupptagningsförmåga med arbetsprov eller räkna fram ett BMI – faktorer som tillsammans med rökning visat sig vara viktiga.

I stället kan man få samma information med sju enkla ja-/nej-frågor som speglar viktiga komponenter i en hälsosam livsstil, enligt en nypublicerad studie i International Journal of Cardiol­ogy.
Frågorna (Fakta 1) tar bara någon minut att gå igenom med en patient och identifierar snabbt förbättringspotentialen i livsstilen. Summan av ja-svaren på frågorna visade sig spegla en dramatisk effekt på risken att dö i förtid och även kunna förutsäga risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och instabil an­gina som krävt sjukhusvård.

Osund livsstil definierades som 0–2 hälsofaktorer. Redan med tre hälsofaktorer framkom skillnader. Personer som rapporterade 4–5 hälsofaktorer hade halverad risk att dö i förtid, och risken att drabbas av hjärt–kärlsjukdom var nästan halverad. Personer som rapporterade 6–7 hälsofaktorer hade mycket låg risk att drabbas av båda utfallen, fyra gånger lägre risk och som kvinna tre gånger lägre risk att dö i förtid, medan risken för hjärt–kärlsjukdom var 2–3 gånger lägre för både kvinnor och män.

För att utesluta att resultaten kan förklaras av övervikt eller utbildning justerades regressions­modellerna för BMI (kontinuerlig variabel) och utbildningsnivå. Hälsofaktorerna påverkade således risken för såväl normalviktiga som överviktiga och obesa. Studien baseras på data från drygt 4 200 60-åriga svenska kvinnor och män som följdes i elva år i svenska döds- och slutenvårdsregister.