Flera studier har visat att djup hjärnstimulering har bra effekt vid Parkinsons sjukdom. Men när ska behandlingen egentligen sättas in? I en studie i New England Journal of Medicine har forskare undersökt effekten av att sätta in behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt tidigt skede av sjukdomen, då patienten har begränsade motoriska komplikationer.
Författarna har tittat på 251 parkinsonpatienter med en medelålder på 52 år. De hade i genomsnitt haft symtom av sjukdomen i 7,5 år och hade begränsade motoriska komplikationer till följd av detta. Samtliga behandlades farmakologiskt. De lottades till två grupper: en gavs vid sidan av farmakologisk behandling djup hjärnstimulering i subtalamiska kärnor och den andra fortsatte den farmakologiska behandlingen utan hjärnstimulering.
Forskarna följde patienterna och undersökte livskvaliteten efter två år enligt den 100-gradiga skalan Parkinson Disease Questionnaire (PDQ-39). Det visade sig att patienter som behandlats med elstimulering i genomsnitt hade förbättrats med 7,8 poäng på skalan, vilket innebär att de upplevde förbättrad livskvalitet. För gruppen som fortsatte med farmakologisk behandling var livskvaliteten i princip oförändrad. Även var gäller antal timmar per dygn utan svåra motoriska symtom visade sig hjärnstimulering vara bättre än enbart farmakologisk behandling.
Studien är en i en rad undersökningar som visar god effekt av hjärnstimulering. Det den tillför är visad effekt i relativt tidigt stadium av sjukdomen; i många andra studier har man väntat till 10–15 år efter symtomdebut, då patienten har svåra besvär, innan hjärnstimulering ges. Till de mer uppmärksammade undersökningarna som visat god effekt av djup hjärnstimulering vid parkinson hör en studie i Lancet Neurology (refererad i Läkartidningen nr 12/2012, sidan 618) och en undersökning i JAMA från 2009 (refererad i Läkartidningen nr 11/2009, sidan 745).
En uppenbar risk med hjärnstimulering är själva ingreppet när elektroderna opereras in, då patienten riskerar att drabbas av bl a blödning och infektion. I den aktuella undersökningen visade det sig att 17,7 procent av patienterna som fått behandling med djup hjärnstimulering drabbades av en allvarlig biverkan i samband med att elektroderna opererades in. Dessa 17,7 procent utgörs av 26 patienter. 25 av dem återhämtade sig helt medan den sista fick ett ärr i huden.
Författarna sammanfattar resultaten med att neurostimulering bör övervägas för patienter med parkinson även i tidigare stadium av sjukdomen än vad som är klinisk praxis.