Flera studier har visat att djup hjärnstimulering har bra effekt vid Parkinsons sjukdom. Men när ska behandlingen egentligen sättas in? I en studie i New England Journal of Medicine har forskare undersökt effekten av att sätta in behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt tidigt skede av sjukdomen, då patienten har begränsade motoriska komplikationer.

Författarna har tittat på 251 parkinsonpatienter med en medelålder på 52 år. De hade i genomsnitt haft symtom av sjukdomen i 7,5 år och hade begränsade motoriska komplikationer till följd av detta. Samtliga behandlades farmakologiskt. De lottades till två grupper: en gavs vid sidan av farmakologisk behandling djup hjärnstimulering i subtalamiska kärnor och den andra fortsatte den farmakologiska behandlingen utan hjärnstimulering.
Forskarna följde pati­enterna och undersökte livskvaliteten efter två år enligt den 100-gradiga skalan Parkinson Dis­ease Questionnaire (PDQ-39). Det visade sig att patienter som behandlats med elstimulering i genomsnitt hade förbättrats med 7,8 poäng på skalan, vilket innebär att de upplevde förbättrad livskvalitet. För gruppen som fortsatte med farmakologisk behandling var livskvaliteten i princip oförändrad. Även var gäller antal timmar per dygn utan svåra motoriska symtom visade sig hjärnstimulering vara bättre än enbart farmakologisk behandling.

Studien är en i en rad undersökningar som visar god effekt av hjärnstimulering. Det den tillför är visad effekt i relativt tidigt stadium av sjukdomen; i många andra studier har man väntat till 10–15 år efter symtomdebut, då patienten har svåra besvär, in­nan hjärnstimulering ges. Till de mer uppmärksammade undersökningarna som visat god effekt av djup hjärnstimulering vid parkinson hör en studie i Lancet Neurology (refererad i Läkartidningen nr 12/2012, sidan 618) och en undersökning i JAMA från 2009 (refererad i Läkartidningen nr 11/2009, sidan 745).

En uppenbar risk med hjärnstimulering är själva ingreppet när elektroderna opereras in, då patienten riskerar att drabbas av bl a blödning och infektion. I den aktuella undersökningen visade det sig att 17,7 procent av patienterna som fått behandling med djup hjärnstimulering drabbades av en allvarlig biverkan i samband med att elektroderna opererades in. Dessa 17,7 procent utgörs av 26 patienter. 25 av dem återhämtade sig helt medan den sista fick ett ärr i huden.
Författarna sammanfattar resultaten med att neurostimulering bör övervägas för patienter med parkinson även i tidigare stadium av sjukdomen än vad som är klinisk praxis.