Avhandling. Humant papillomvirus (HPV) är världens vanligaste sexuellt överförda infektion och en av dess konsekvenser, livmoderhalscancer, är en av världens vanligaste cancerformer. Utvecklingen inom HPV-testning och HPV-vaccination kan radikalt förändra kvinnohälsan globalt. Dock kvarstår flera utmaningar innan effektiv cancerkontroll kan uppnås.

I denna avhandling användes svenska register och biobanksstrukturer till fyra publicerade studier kring HPV-baserad prevention av livmoderhalscancer. Studierna rör HPV-testning, medvetenhet och kunskap om HPV samt attityder till HPV-vaccination bland unga vuxna.
Den första delen utgörs av två prospektiva molekylärepidemiologiska fall–kontrollstudier grundade i en större kohort (»nested« fall–kontrollstudie). I den första studien granskades olika typer av HPV och vilken riskprofil de har för utveckling av framtida cancer in situ och invasiv skivepitelcancer i livmoderhalsen. Studien visar bl a att långvarig infektion med HPV16 (den vanligaste högrisktypen) leder till en 20-faldigt ökad risk för både cancer in situ och invasiv cancer och att högrisktyper, som inte är inkluderade i nuvarande vaccin, också ökar risken för framtida invasiv cancer.
I den andra studien utvärderades mängden HPV16 som riskmarkör i scree­ning, och vi fann att hög virusmängd till viss del kan förutsäga risken för både cancer in situ och invasiv skiv­epitelcancer. Riskfunktionerna skiljer sig dock över tid och per diagnos, vilket tyder på att mängden HPV16 är ett komplext mått, som troligen skulle ha svårt att fungera som en otvetydig riskmarkör i gynekologisk screening för livmoderhalscancer.

I avhandlingens andra del används resultaten från en populationsbaserad enkät från år 2007 om HPV och HPV-vaccination, som utfördes bland 13 946 föräldrar till barn i 12–15-årsåldern och 10 567 unga vuxna i åldern 18–30 år.
I dessa studier visade vi att medvetenheten om livmoderhalscancer och kondylom är hög men att medvetenheten om deras orsak (HPV) är låg och att korrekt kunskap om HPV är ännu lägre. Framför allt var kunskapen om att män kan smittas av HPV bristfällig. I den sista studien undersöktes villigheten att vaccinera sig mot HPV bland unga vuxna (18–30 år), och den befanns vara relativt hög, men vaccinkostnaden och vaccinsäkerheten var av stor betydelse för re­spondenterna.

Det är viktigt att informera om att nyttan av vaccination är större ju tidigare man vaccinerar sig och att vaccinerade kvinnor fortsätter att delta i gynekologisk cellprovskontroll. Förhoppningsvis kan dessa resultat komma till nytta i samband med vidareutveckling och användning av HPV-testning och -vaccination. Framtida forskning bör fokusera på bl a riskstratifiering vid HPV-testning i screening och på långtidsuppföljning av vaccinationens effekter och säkerhet.