Autoreferat. Bariatrisk kirurgi är den effektivaste behandlingsmetoden vid sjuklig fetma, men det finns få randomiserade studier som har jämfört långtidsutfallet vid olika kirurgiska tekniker. Verkningsmekanismerna vid kir­urgi är endast delvis klarlagda.

Åren 2000–2001 randomiserades 82 pa­tienter till gastrisk bypass eller vertikal bandad gastroplastik (VBG) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. En intention-to-treat-analys sex år post­ope­rativt (80 procents uppföljningsgrad) visade att gastrisk bypass gav en signifikant större viktnedgång mätt i BMI än VBG. Gastrisk bypass-patienterna uppvisade en signifikant större minskning av fettvävnad och bättre bevarad muskelmassa. Andelen fett i kosten var lägre, och den hormonella mättnadssignaleringen efter födointag, mätt som svar på GLP-1 (glukagonlik peptid) och peptid YY, var signifikant hög­re efter gastrisk bypass.
Vid uppföljning tio år efter den primära operationen (95 procents uppföljningsgrad) hade 90 procent av VBG-patienterna genomgått eller planerats för omoperation med gastrisk bypass på grund av livskvalitetssänkande symtom som daglig kräkning, buksmärta och dysfagi. Patienterna som konverterades från VBG till gastrisk bypass gick ned i vikt till en nivå i närheten av primärt gastrisk bypass-opererade.

Resultaten visar att gastrisk bypass leder till större viktnedgång, mer fördelaktig kroppsammansättning och bättre ätmönster än den restriktiva VBG-tekniken. Den ökade muskelmassan, det minskade fettintaget och den förstärkta mättnadssignaleringen förklarar sannolikt de långsiktigt goda effekterna av gastrisk bypass. De negativa bieffekterna av VBG leder i de flesta fall till omoperation, varför denna kirurgiska teknik inte längre rekommenderas.