I en studie som publicerats i New England Journal of Medicine finner man att kardiovaskulär sjukdom minskas av ökat fettintag genom extra nötter eller olivolja jämfört med rådet att minska fettintaget.
Denna spanska studie är av stor betydelse för vilka kostråd vi bör ger våra patienter då den var primärpreventiv, randomiserad och förhållandevis stor. Man nyttjade heller inte orimligt stora insatser från vårdgivarna, vilket varit vanligt i tidigare studier. Deltagarna hade ingen känd kardiovaskulär sjukdom vid studiestart, men hade hög kardiovaskulär risk genom förekomst av minst tre av riskfaktorerna högt LDL-kolesterol, lågt HDL-kolesterol, rökning, hypertoni, övervikt, fetma eller hereditet för prematur kardiovaskulär sjuklighet. Diabetes utgjorde ett alternativt och i sig tillräckligt inklusionskriterium.
Randomisering skedde till intag av 1 liter jungfruolivolja/vecka eller 30 gram nötter/dag. Utöver detta gick dietister igenom kosten för att göra den medelhavskostlik, inkluderande att dricka vin ≥7 gånger/vecka för dem som redan in-nan drack vin emellanåt. Lågfettkostgruppen skulle minska fettintaget genom att äta mer lågfettprodukter och t ex skära bort synligt fett. Alla tre grupperna ombads att minska intaget av sötsaker men öka intaget av frukt.
Studien inkluderade 7 447 individer och den avslutades i förtid, varvid en medianduration på 4,8 år hade uppnåtts. Då hade 7 procent hoppat av studien i mer än två år, en ganska låg siffra för koststudier. De som lottats till mer olivolja uppvisade 8,1 (95 procents konfidensintervall 6,6–9,9) kardiovaskulära händelser/1 000 personår; motsvarande siffra i nötgruppen var 8,0 (6,4–9,9) händelser/1 000 personår.
Lågfettgruppens kardiovaskulära incidens var 11,2 (9,2–13,5) händelser/1 000 personår (P = 0,009 för olivolja mot lågfettkost; P = 0,02 för nötter mot lågfettkost). Relativ risk för båda grupperna med mer fett jämfört med lågfettgruppen var 0,70 (0,55–0,89) händelser/1 000 personår. Effekten var likartad bland feta personer och bland patienter med diabetes.
Tidigare studier har antytt liknande risker med lågfettkost. I Women’s Health Initiative-studien fann man att en subgrupp med kardiovaskulär sjukdom vid studiestart som lottades till lågfettkost fick 26 procent ökad risk (95 procents konfidensintervall 1,03–1,54) för en ny kardiovaskulär händelse [JAMA. 2006;295:655-66].
Nyligen meddelades också att livsstilsstudien Look-AHEAD, där drygt 5 000 patienter med typ 2-diabetes studerats, avbryts i förtid då den inte kommer att kunna visa minskad sjuklighet med lågfettkost i kombination med ökad fysisk aktivitet [http://www.nih.gov/news/health/oct2012/niddk-19.htm] trots goda effekter på flera riskfaktorer.
Författarnas konklusion är att en icke-energibegränsad medelhavskost med mer nötter eller olivolja primärpreventivt påtagligt minskar sjukligheten hos högriskpatienter jämfört med kontrollgruppens diet (lågfettkost). Den spanska studien är den första stora randomiserade primärpreventiva studie som verkligen finner en effekt av en kostintervention på kardiovaskulär sjukdom, mot bakgrund av modern läkemedelsbehandling inkluderande statiner och antihypertensiva läkemedel.
Referenser
Estruch R, et al. N Engl J Med. 2013;368;(14):1279-90.
En annan slutsats är att alla tre grupperna, både vid studiens början och under uppföljningstiden, har ett högre fettintag än både svenska näringsrekommendationer enligt Livsmedelsverket och traditionell diabeteskost enligt Socialstyrelsen. Någon regelrätt lågfettskost, vilket antyds i detta referat, handlar det alltså inte om.
I stället bör man titta närmare på fördelningen av fettsyror i grupperna. Medelhavsgruppen som intog olivolja ökade sitt intag av enkelomättade fettsyror med 15 %, samtidigt som medelhavsgruppen som intog nötter ökade sitt intag av fleromättade fettsyror med ca 30 %, relativt lågfettgruppen. Dessa skillnader i fördelning av fetter är relativt sett betydligt mer uttalade än skillnaderna i totalfett. Förutom skillnaden i intag av olivolja och nötter konsumerade medelhavsgrupperna mer fisk och baljväxter, annars fanns inga signifikanta skillnader på livsmedelsnivå.
Man kan också fundera över om saltintaget skilde sig åt mellan grupperna. Detta redovisas varken i huvudpublikationen eller i appendix. Vid en interimanalys i en subgrupp av studiepopulationen sågs nämligen en tydlig skillnad i blodtryck (6–7 mmHg för systoliskt blodtryck) mellan medelhavsgrupperna och lågfettsgruppen [1]. Denna sänkning är ungefär vad man skulle förvänta sig av en rejäl saltrestriktion, och den borde, extrapolerat från läkemedelsstudier, svara mot minst hälften av den riskreduktion som ses med medelhavskost i denna studie.
Referens
1.Estruch R, Martínez-González MA, Corella D, et al. Effects of a Mediterranean-style diet on cardiovascular risk factors: a randomized trial. Ann Intern Med. 2006 Jul 4; 145(1):1-11.
I studien framgår det inte tydligt hur mycket olja interventionsgruppen egentligen fick, varför jag kontaktade jag huvudförfattaren, dr Estruch. Han förklarade att deltagarna fick rekommendationen att inta ca 350 ml olja per vecka, men att de fick 1 liter till förfogande »så att de kunde dela med familjen«. Detta är alltså en viktig faktor vid rådgivning utifrån PREDIMED studien, eftersom intag av alltför stora mängder olja innebär risk för viktuppgång.
