I en registerstudie i JAMA Internal Medicine kopplas kortisonbehandling till ökad risk för pankreatit.

Författarna har tittat på 6 161 patienter som förstagångsinsjuknade i akut pankreatit. Patienterna var i åldern 40–80 år då de insjuknade. Medelåldern var 63 år, och 55 procent av dem var män. De har jämförts med 61 637 friska kontroller matchade vad gäller ålder och kön.

Det visade sig att behandling med kortison i tablettform var vanligare bland patienter som insjuknat i pankreatit. Intressant nog var det först efter fyra dagars kortisonbehandling som den ökade förekomsten av pankreatit noterades; 4–14 dagar efter påbörjad behandling var risken ökad med 73 procent jämfört med hos jämnåriga som inte behandlades med kortison. Under de första tre behandlingsdagarna såg man däremot ingen skillnad jämfört med befolkningen i stort.
Det faktum att risken inte ökade under de första tre behandlingsdagarna tolkas av författarna som att det kan vara själva kortisonbehandlingen, och inte den bakomliggande sjukdomen, som står för riskökningen.

Författarna har därtill specifikt tittat på olika kortisonpreparat. För patienter som fick betametason var förekomsten av pankreatit ökad med 250 procent 4–14 dagar efter att behandlingen påbörjats jämfört med befolkningen i stort som inte kortisonbehandlades. För patienter som behandlades med prednisolon var riskökningen mer blygsam, 41 procent ökad risk jämfört med obehandlade jämnåriga.

Värt att notera är att kortison i inhalationsform inte kunde kopplas till ökad risk att drabbas av pankreatit. De vanligaste orsakerna till akut pankreatit är gallsten och alkohol. En rimlig följd av de aktuella rönen är att patienter som behandlas med kortison i tablettform uppmanas att avstå från alkohol under behandlingen för att undvika att drabbas av pankreatit. Mekanismen genom vilken kortisonbehandling skulle kunna öka risken för pankreatit återstår att utreda.