Ibland ges magnesiumsulfat som tillägg vid behandling av svår astma. Evidensen för detta har undersökts i en studie som presenteras i Lancet Respiratory Medicine. Studien omfattar 1 109 vuxna individer (över 16 års ålder) som inkom med svår astma till någon av 34 olika akutmottagningar i Storbritannien. De lottades till att, vid sidan av sedvanlig behandling med bland annat betaagonist, få tillskott av magnesiumsulfat eller placebo. Magnesiumsulfat gavs intravenöst (två gram under 20 minuter) eller nebuliserat (tre doser om vardera 500 mg på en timme). Det innebär att en grupp fick nebuliserat magnesiumsulfat, en annan intravenöst dito och en tredje placebo. Primärt effektmått var hur många patienter som lades in för sjukhusvård inom sju dagar samt upplevd andfåddhet (som patienterna själva fick gradera på en 100-gradig skala) två timmar efter det att behandlingen påbörjats.

Studien genomfördes under perioden 2008–2012, och 1 109 patienter ingick. Det visade sig att tillskott av magnesiumsulfat inte gav någon tydlig effekt. 79 respektive 72 procent av patienterna som fick magnesiumsulfat i nebuliserad respektive intravenös form lades in på sjukhus inom en vecka, vilket ska jämföras med 78 procent i placebogruppen. När man tittade på patienternas gradering av andningssvårigheter såg man inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna. Författarna sammanfattar resultaten med att nebuliserat magnesiumsulftat inte har någon roll i behandlingen av astma. Intravenöst magnesiumsulfat skulle däremot eventuellt kunna ha en begränsad (limited) roll.  

Viktigt att notera är emellertid att studien gjorts på vuxna och att resultaten inte med automatik kan antas gälla för barn. I en delstudie som också den presenteras i Lancet Respiratory Medicine har man inkluderat barn mellan 2 och 16 års ålder med svår astma. Där visas däremot att tillägg av nebuliserat magnisiumsulfat gav god effekt.