Autoreferat. Risken att föda för tidigt ökar med tilltagande övervikt och fetma, och risken är högst för extremt för tidig förlossning. Det visar resultaten från en svensk studie presenterad i JAMA.

Studien baserade sig på information från Medicinska födelseregistret och inkluderade levande födda enkelbörder under perioden 1992–2010. Av totalt 1 599 551 kvinnor med uppgift om BMI var 24 procent överviktiga (BMI 25–30) och 10 procent feta (BMI ≥30) vid inskrivningen till mödravårdscentralen. Av dessa födde 3 082 extremt mycket för tidigt (22–27 fulla graviditetsveckor), 6 893 mycket för tidigt (28–31 veckor) och 67 059 måttligt för tidigt (32–36 veckor).

Jämfört med normalviktiga kvinnor hade överviktiga kvinnor 25 procent högre risk för extremt för tidig förlossning och kvinnor med måttlig fetma (BMI 30–35) 60 procent ökad risk. För kvinnor med allvarlig fetma (BMI 35–) var risken minst fördubblad. Riskerna för mycket för tidig och måttligt för tidig förlossning ökade också med tilltagande övervikt/fetma men var relativt sett lägre.

Medicinskt motiverad för tidig förlossning på grund av graviditetsdiabetes och framför allt blodtryckssjukdomar kunde förklara större delen av riskökningen för mycket för tidig och måttligt för tidig förlossning. Den fetmarelaterade risken för extremt för tidig förlossning förklarades däremot också av ökad risk för spontan förlossningstart.

Inflammation ökar risken för extremt för tidig spontan förlossning. Med ökande fettmassa ökar inflammatoriska proteiner (cytokiner), vilket skulle kunna bidra till att risken för extremt för tidig spontan förlossning ökar med tilltagande fetma.