Autoreferat. Fästingöverförd (Rickettsia helvetica) och loppburen (Rickettsia felis) rickettsios förekommer endemiskt i Sverige. Normalt förknippas infektionen med ett influensaliknande tillstånd med feber, huvudvärk, muskelvärk och trötthet, men även hjärtmuskelinflammation och hjärnhinneinflammation har dokumenterats. Baserat på serologiska fynd har rickettsios i andra länder, i ett fåtal fall och ofta i samband med svåra systemiska manifestationer av infektionen, associerats med perifer facialispares (Bells pares) och plötslig dövhet.

I samarbete med ÖNH-kliniken vid Falu lasarett undersöktes patienter med perifer facialispares eller plötslig dövhet för serologisk evidens för rickettsios. I en retrospektiv delstudie ingick 40 patienter med facialispares och 30 med plötslig dövhet, varav sju respektive fyra med fler än ett serumprov. I sex fall fanns även cerebrospinalvätska tillgänglig, som analyserades för Rickettsia-DNA med PCR-teknik.

Även en prospektiv studie gjordes. Akut- och konvalescentserum analyserades med immunfluorescens med Rickettsiaantigen för förekomst av IgG- och IgM-antikroppar, och specificiteten i antikroppsreaktionen bekräftades med Western blot-teknik och absorption med Rickettsiaantigen. Alla serum analyserades för Borreliaantikroppar och cerebrospinalvätskeproven även för herpes och fästingburen encefalit (TBE), då dessa kan vara orsak till facialispares och plötslig dövhet.

I den retrospektiva gruppen hade tre patienter med perifer facialispares en fyrfaldig IgG-titerstegring, och tre (en med facialispares och två med plötslig dövhet) hade signifikant förhöjd IgG-titer (≥256). Hos fyra av de fall som serokonverterat bekräftades specificiteten i reaktionen med Western blot, och i ett av fallen även med absorption, vilket reducerade antikroppstitern signifikant. Enbart en patient i respektive grupp hade IgM- respektive IgG-antikroppar mot Borrelia i låg titer. Övriga var negativa.

Tidigare svenska och norska studier har visat tecken på Borreliainfektion hos 10–20 procent av patienter med facialispares, med starkare samband vid samtidig meningitretning och hos barn. Den aktuella studien påvisade enbart Rickettsiainfektion som orsak hos 8–12 procent av patienterna; Borrelia kunde inte styrkas som bakomliggande faktor. Bakteriell orsak öppnar för möjlighet till antibiotikabehandling, men det återstår frågor att besvara innan bilden helt har klarnat.