Professionell hjälp till rökavvänjning som erbjuds i samband med sjukhusvistelse är ett framgångsrikt sätt att åstadkomma rökstopp på både kort och lång sikt, enligt en studie från Storbritannien publicerad i BMJ.

Tobaksrökning är den största undvikbara orsaken till förtida död och sjuklighet. Att i sjukvården fråga om patienters tobaksbruk är standardförfarande, men stöd till rökstopp erbjuds inte alltid. En forskargrupp från Nottingham har undersökt effektiviteten av systematiskt erbjuden professionell hjälp till rökavvänjning till alla vuxna rökare som läggs in på sjukhus.

Undersökarna genomförde  studien på ett undervisningssjukhus i Storbritannien åren 2010–2011. 264 patienter randomiserades till intervention och 229 till en kontrollgrupp där råd om och stöd till rökstopp gavs i vanlig omfattning, dvs på vårdpersonalens egna initiativ eller inte alls. Interventionen bestod av en systematisk genomgång av patienternas tobakskonsumtion och erbjudande om stöd till rökavvänjning. De som ville fick träffa en utbildad rökavvänjare och erbjöds beteendeterapi, motiverande samtal och läkemedel (nikotinplåster eller motsvarande) under vårdtiden, med uppföljning utanför sjukhuset efter utskrivning.

Rökstopp föjdes upp efter fyra veckor respektive sex månader och validerades genom mätning av koldioxid i utandningsluft. Fyra veckor efter utskrivningen hade 38 procent i interventionsgruppen och 17 procent av kontrollgruppen slutat röka (oddskvot 2,10, P = 0,06). Sex månader efter utskrivning var motsvarande siffror 19 respektive 9 porcent, men  sambandet var icke-signifikant (P = 0,37).

Att tidigt under vårdtiden identifiera rökare och erbjuda dem enklare interventioner som syftar till rökstopp är ett effektivt sätt att få patienter att sluta röka. Enligt forskargruppen är det testade interventionsprogrammet även kostnadseffektivt.