Författarna till en artikel i The Lancet Diabetes & Endocrinology har skapat en matematisk modell som tar hänsyn till hur barns och ungdomars energiomsättning och kroppssammansättning förändras i takt med att de växer. Målet är att man med hjälp av modellen ska kunna räkna fram det energiintag som måste hållas för att undvika övervikt och fetma, det vill säga hur mycket barnen kan äta och hur mycket de måste röra på sig för att inte gå upp i vikt. Om barnet överskrider energibehovet visar modellen hur snabbt kroppsvikten kommer att öka, analogt minska om barnet skär ned på kaloriintaget eller rör på sig mer.

Modellen har testats på en grupp barn och ungdomar och visat sig stämma bra med verkligheten. Vad som är intressant att notera är att det enligt modellen krävs ett relativt stort kaloriöverskott för att barn och ungdomar ska gå upp i vikt. Överskottet som krävs är större än vad många tidigare modeller visat och dessutom större än vad som krävs för att vuxna ska gå upp i vikt. Tidigare modeller har inte tagit hänsyn till den naturliga tillväxt som sker och förändringen i metabolism när barn växer. Det skulle kunna vara en anledning till att tidigare modeller visat att det krävs mindre energiöverskott för att gå upp i vikt jämfört med den nu aktuella. Ett annat intressant fynd är att barn och ungdomar ibland kan »växa ifrån« övervikt när de går in i tillväxtspurten under puberteten. Detta gäller särskilt pojkar. Denna grupp barn kan vara överviktiga (dock sällan med svår fetma) före puberteten, varefter de växer på höjden utan att gå upp i vikt nämnvärt och därmed normaliserar sitt BMI.

Författarna betonar att modellen inte fungerar perfekt för alla barn och ungdomar, särskilt inte de som går in i puberteten sent, men anser att den ger en bra bild av vad som händer med kroppsvikt och kroppssammansättning, givet att kaloriintaget ökar eller minskar, för en stor del av alla barn och ungdomar.