Autoreferat. Kunskapen om förekomsten av sjukdomar i den totala befolkningen är begränsad. Genom utvecklingen av elektroniska journaler och hälsodataregister har storskaliga studier av sjukvårdsregistrerade diagnoser i hela regioner möjliggjorts. Syftet med studierna var att analysera dels förekomsten av vanliga sjukdomsgrupper, dels de vanligast förekommande diagnoserna i primärvården i Stockholms län med hjälp av den s k VAL-databasen, som bl a innehåller alla registrerade diagnoser i primärvård, öppenvård och slutenvård. Studierna genomfördes i samarbete mellan Centrum för allmänmedicin (Karolinska institutet och Stockholms läns landsting) och utvecklingsavdelningen vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen (Stockholms läns landsting).

Studierna genomfördes som tvärsnittsstudier av hela befolkningen i Stockholms län. I studien av sex vanliga diagnoser (diabetes, depression, ångest, hypertoni, astma och KOL) utgick vi från befolkningen den 31 december 2011 (N=2 093 717) och registrerade diagnoser mellan 2007 och 2011 från primärvård, specialiserad öppenvård och slutenvård. Prevalensen definierades som andelen individer som registrerats med dessa diagnoser.

Hypertoni hade högst femårsprevalens (12,2 procent), följt av depression (6,6 procent), diabetes mellitus (6,2 procent), astma (5,9 procent), ångest/fobi (4,8 procent) och KOL (1,8 procent). Diabetes var vanligare hos män (5,3 procent av kvinnorna och 7,1 procent av männen) medan det var betydligt vanligare att kvinnor hade diagnoserna depression (8,7 procent hos kvinnor och 4,4 procent hos män) och ångest (6,3 procent hos kvinnor och 3,4 procent hos män). Diabetes, högt blodtryck och KOL ökade markant med åldern, medan förekomsten av ångest, depression och astma var relativt konstant hos individer över 18 år. Exempelvis var diabetesprevalensen i åldern 75–84 år 23 procent hos kvinnor och 32 procent hos män. Hypertoni var den diagnos som hade den största andelen patienter som endast fått sin diagnos i primärvården (70,6 procent).

I primärvårdsstudien utgick vi från befolkningen den 1 januari 2009 och analyserade alla diagnoser i primärvården som hade registrerats för dessa personer under 2011 och under 2009–2011.
De fem vanligaste diagnoserna i primärvården (år 2011) var akuta övre luftvägsinfektioner (6,0 procent av befolkningen), essentiell hypertoni (5,6 procent), hosta (2,6 procent), ryggvärk (2,6 procent) och akut halsfluss (2,4 procent). Kvinnor hade högre sjukdomsförekomst än män för 27 av de 30 vanligaste diagnoserna.

Slutsatsen är att förekomsten av vanliga sjukdomar i befolkningen kan beräknas genom att kombinera data som samlats in under konsekutiva år från primärvård, specialiserad öppenvård och slutenvård. Validiteten hos uppgifter om sjukdomsprevalens är starkt beroende av datakvaliteten. Den höga förekomsten av de sex viktiga diagnosgrupper som analyserats manar till förebyggande åtgärder för att minimera lidandet för individerna och kostnaderna för samhället. De 30 vanligaste diagnoserna i primärvården speglar komplexiteten av de sjukdomar som vårdas i första linjens sjukvård. Kunskap om dessa mönster är viktig i strävan efter att använda sjukvårdsresurser på ett optimalt sätt.