Att få sitt barn diagnostiserat med autism kan innebära ordentlig psykologisk stress för föräldrarna. I JAMA Pediatrics presenteras en undersökning där man tittat på om en kort kognitiv intervention kan lindra denna stress. I studien har 122 kvinnor med en medelålder på 34 år inkluderats. Samtliga är mammor till barn som nyligen fått diagnosen autismspektrumstörning. Hälften av mammorna lottades till den kognitiva insatsen, medan övriga enbart fick det sociala och medicinska stöd som normalt ges vid en autismdiagnos och som främst är inriktad mot barnet.

Den kognitiva insatsen gavs individuellt vid sex sessioner om vardera 30–45 minuter. Behandlarna var inte utbildad i KBT utan utgjordes av personal som arbetar med autism och som känner till de problem som anhöriga ofta stöter på. Fokus låg på problemlösning. Vid varje tillfälle identifierades ett problem. Behandlare och patient satte sedan upp ett mål, utvärderade olika handlingsalternativ, beslöt sig för ett av dessa alternativ och gjorde en plan för hur man skulle hantera problemet. Man fokuserade på ett problem varje gång, inte flera samtidigt.

Efter tre månader utvärderades resultaten, och det forskarna tittade på var symtom på stress och depression. Det visade sig att stress var betydligt mer vanligt bland kvinnor som inte fått kognitiv intervention. 29,3 procent av dem uppfyllde kriterier för ”klinisk signifikant stress som förälder” (skattat med hjälp av skalan Parenting Stress Index Short Form, PSI) jämfört med 3,8 procent av kvinnorna som fått kognitiv intervention. För depressionssymtom såg man skillnader mellan grupperna, men långt ifrån lika uttalade som för stress. Författarna konstaterar att metoden kan ha en plats i klinisk praxis och ska framöver se om resultaten kvarstår även nio månader efter att den kognitiva insatsen avslutats hos de kvinnor som fick behandling.